Magnus Tillqvist Àr chef för analys och krafthandel pÄ LuleÄ energi.
â Om vi tittar tillbaka pĂ„ veckan sĂ„ var tisdagen kanske den mest dramatiska dagen för elmarknaden hittills i Ă„r. DĂ„ var det rejĂ€lt kallt i Stockholm och det Ă€r klart att det pĂ„verkar elmarknaden mer nĂ€r det Ă€r 18 minus i storstadsregionerna eftersom mĂ„nga bor dĂ€r.
Hur pÄverkar det oss hÀr i LuleÄ?
â PĂ„ morgontimmarna fick vi i Sverige importera en hel del el frĂ„n omgivande lĂ€nder, framförallt Norge, Polen och Tyskland, för dĂ„ rĂ€ckte inte den svenska elen till.
Sett över ett helt Är sÄ exporterar Sverige 26 Terawattimmar.
â Men nĂ€r det blir vĂ€ldigt hög efterfrĂ„gan Ă€r vi beroende av vĂ„ra omgivande lĂ€nder för att försörja oss. DĂ„ rĂ€cker inte vĂ„rt överskott hĂ€r i norr till för att mĂ€tta systemet.
Att Norrbotten har en egen hög elproduktion hjÀlper inte.
â Vi hĂ€nger ihop med resten av Norden och Europa i ett gemensamt elsystem.
Ett produktionsbortfall frÄn kÀrnkraftverket Forsmark 2 som hade fel pÄ en generator pÄverkade ocksÄ.
Hur mycket stiger efterfrÄgan i LuleÄ nÀr det Àr kallt?
â Vi Ă€r egentligen inte sĂ„ elberoende i och med att de flesta har fjĂ€rrvĂ€rme som uppvĂ€rmning och inte direktverkande el. Vi mĂ€rker ingen markant skillnad i efterfrĂ„gan hos vĂ„ra elhandelskunder, utan det Ă€r mer i ett nationellt perspektiv som efterfrĂ„gan stiger nĂ€r det Ă€r kallt.
Kunderna har under senaste Ärens energikris dessutom blivit duktiga pÄ att effektivisera och minska sin elförbrukning pÄpekar han.
Elpriserna Àr för nÀrvarande pÄ samma nivÄ som samma tid i fjol och inte i nÀrheten av de skyhöga nivÄer som det kunde vara 2022.
â DĂ„ var det vĂ€ldigt höga priser pĂ„ fossil gas i Europa, vilket hade att göra med krigsutbrottet, berĂ€ttar han.
Ryssland stod fram tills dess för 40 procent av gasleveranserna, framför allt till Tyskland, berÀttar han, men nÀr det blev krig slutade man köpa gas frÄn Ryssland.
â Nu har dessa lĂ€nder tvingats hitta gas pĂ„ annat hĂ„ll och importerar frĂ„n USA och Mellanöstern vilket har har förbĂ€ttrat utbudet och lett till att elpriserna har sjunkit.
Elmarknaden förbinds med kablar mellan oss och kontinenten, förklarar han, och priserna "smittar av sig".
â Vi Ă€r inte beroende av gas i Sverige men exporterar vĂ„r el till de lĂ€nder dĂ€r priserna Ă€r som högst. TyvĂ€rr stĂ„r de fossila brĂ€nslen för en stor del i det europeiska energisystemet, nĂ„got som kommer att ta tid att bygga om. Vi Ă€r en del av en större marknad och Ă€ven fastĂ€n vi bor i LuleĂ„ sĂ„ pĂ„verkas vi av allt som hĂ€nder i omvĂ€rlden.
Tobias Hannu arbetar pÄ elnÀtsbolaget Markbygden Net i PiteÄ som skickar ut el frÄn vindkraften till det statliga stamnÀtet. Markbygden Àr faktiskt den största anslutningspunkten i Norden nÀr det blÄser, berÀttar han, med 1 700 MW.
Just i Markbygden har det blÄst bra trots kylan konstaterar Tobias Hannu.
â Jag bor sjĂ€lv i Boden och nĂ€r vi hade 41 grader undrade jag hur det skulle gĂ„. Men nĂ€r vi tittar pĂ„ produktionssiffrorna sĂ„ har vi haft en vĂ€ldigt hög produktion under den kalla perioden.
Han tror att det Àr en vanlig fördom att vindkraftverken stÄr still vid strÀng kyla.
â Det Ă€r ju lĂ€tt att det blir sĂ„ eftersom man sjĂ€lv upplever att det inte blĂ„ser. Och visst har det gĂ„tt upp och ner, ibland till noll, men i Markbygden blir det inte lika kallt som i andra delar av lĂ€net och det har blĂ„st nĂ€stan hela tiden. SĂ€rskilt om temperaturen har vĂ€xlat nĂ„gra grader, det skapar rörelse i luften.
Generellt sett gÄr vindkraften som bÀst under december till februari berÀttar han.
Det finns dÀremot en risk att det kan bli isbildning i turbinerna som leder till stopp. DÀrför vÀrms de upp med el precis som bakrutan pÄ en bil, berÀttar han.
â Man vill inte köra vĂ€rmen i onödan för dĂ„ förlorar du energi pĂ„ det, men man har blivit bĂ€ttre pĂ„ att optimera det och jag har inte mĂ€rkt att det skulle ha pĂ„verkat produktionen.
Att vÀderförhÄllanden Àr goda i Markbygden Àr ingen slump understryker han. Medan det var 40 minusgrader i flera dagar pÄ andra hÄll var det bara under minus 30 ett halvt dygn i Markbygden.
â OmrĂ„det Ă€r noggrant utvalt för att det har bra vindförhĂ„llanden.
Ăven Vattenfall har haft en hög och stabil produktion i vattenkraften under vintern uppger Per Larsson, chef produktionsplanering för Norden pĂ„ Vattenfall.