"Egypten tillbaka på noll igen"

Refaat Ezeldin är orolig, ledsen och arg. Den senaste veckan har han suttit hela dagarna framför datorskärmen och följt nyhetssändningarna från Egypten.- Jag kan knappt tänka på något annat.

OROLIG. Refaat Ezeldin är rädd att situationen i Egypten ska urarta. "Jag sitter här framför datorn till klockan fyra på morgonen och läser nyheterna", säger han.

OROLIG. Refaat Ezeldin är rädd att situationen i Egypten ska urarta. "Jag sitter här framför datorn till klockan fyra på morgonen och läser nyheterna", säger han.

Foto: Sara Moritz

Luleå2013-07-10 06:51

Utvecklingen i det gamla hemlandet har inte gått åt det håll som Refaat Ezeldin hoppades på efter revolutionen i januari 2011.

- Jag var på Tahrirtorget efter revolutionen och det kändes in i själen, jag kände sån glädje.

Förra året köade egyptierna i flera timmar i trettiofem gradig värme för att välja landets första folkvalda president.

-Nu är allt borta säger Refaat med sorg i rösten.

I måndags dödades minst 51 personer, däribland barn, och över 400 skadades vid en sittstrejk i Kairostatsdelen Nasr City. Skjutningarna började i samband med morgonbönen. Refaat Ezeldin är upprörd och rädd att situtationen ska urarta.

- Vi är på noll igen, jag skulle hellre inte haft någon revolution alls för det skulle skonat folket.

Släkten splittrad.

I presidentvalet röstade han på en kandidat ur oppositionen i den första valomgången. När Mursi senare stod mot en militär kandidat från det gamla styret, så valde han att lägga sin röst på honom.

- Jag ville ha en civil president. Refaat Ezeldins släkt i Egypten är delade i frågan precis som hela Egypten. Några av hans syskon är med Mursi och andra emot.

Refaat tycker att många egyptier haft orealistiska förväntningar på utvecklingen efter revolutionen.

- Demokrati kommer inte över en natt. Ibland kan jag bli skitförbannad på min syster och säga: "prata inte mer om politik med mig". Allt kan inte komma på en gång. Mycket högre lön, inte längre några köer. De här problemen fanns tidigare och man kan inte bara trolla bort dem genom en revolution.

Refaat Ezeldins syskonbarn i Egypten gör den obligatoriska militärtjänstgöringen och att de beordras skjuta mot den egna befolkningen tycker han är fruktansvärt.

-Jag blir ledsen och förbannad att militären tvingar tjugoåringar att döda sitt eget folk för att militären inte gillar demokrati.

Den djupa splittringen som han nu ser på sociala medier har kommit på senare tid och är det som oroar Refaat Ezeldin mest.

-Det som händer idag ger näring till radikala extremister och jag pratar inte om någon viss religion, det handlar både om kristna och muslimer. Det är kvinnor och minoriteter som kommer ta mest skada.

Reefat Ezeldin är mycket kritisk till att utrikesminister Carl Bildt inte kallat maktövertagandet för en militärkupp och till västländernas vaga uttalanden.

-Man måste vara tydlig från början, det har hänt tidigare och det kommer hända igen att man sätter ner foten försent. Jag vill att de ska sluta leka med orden. Militären ska åka tillbaka till kasernerna och låta politikerna prata.

Sent på måndagskvällen utfärdade interrimspresidenten ett dekret om att nya val ska hållas i Egypten om sex månader. Refaat Ezeldin tvivlar dock på att militären kommer att acceptera att stå utanför politiken i Egypten.

Fakta Egypten - detta har hänt:

Januari 2011 – Revolutionen börjar. Tusentals egyptier demonstrerar på Tahrirtorget mot president Hosni Mubarak, som lett landet sedan 1981.

Februari 2011 – Mubarak avgår efter 18 dagars massprotester. Militärledningen övertar makten i väntan på ett demokratiskt val.

November 2011 – Ett första parlamentsval hålls. Nästan hälften av rösterna går till organisationen Muslimska brödraskapets parti Frihets- och rättvisepartiet.

Maj 2012 - Första presidentvalsomgången hålls. Muhammad Mursi och Ahmad Shafiq, de två med flest röster, går vidare till en andra valomgång.

Juni 2012 – Mohammad Mursi vinner valet med 51,73 procent av rösterna och tillträder som president

November 2012 – Mursi utfärdar ett dekret som stärker hans makt. Tillsammans med politiskt bråk kring den nya konstitutionen och ekonomisk oro i landet leder det till nya protester.

Januari 2013 – Oppositionen och hundratusentals demonstranter kräver presidentens avgång.

Juli 2013 - Protesterna fortsätter

1 juli - Militären ger Mursi en tidsfrist på 48 timmar för att komma överens med oppositionen innan de agerar.

3 juli - Presidenten avsätts av militären och ersätts med författningsdomstolens ordförande. Mursi sätts i husarrest.

4 juli - Adly al-Mansour tillträder som ny president för Egypten.

5 juli - 30 dödade och tusentals skadade i sammandrabbningar mellan Mursianhängare och demonstranter på Tahrirtorget

8 juli - 51 dödade och hundratals skadade i konfrontation mellan militär och Mursianhängare i Nasr City.

9 juli - Interimspresidenten skriver i ett dekret att parlamentsval ska hållas om sex månader.

Källor: Sveriges Radio och Dagens Nyheter, TT, Svenska Wikipedia.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om