För femte året i rad arrangeras donationsveckan, syftet är att få fler människor att ställning till organdonation. Och kampanjerna har gett resultat, i veckan meddelade socialstyrelsen att antalet donationer fortsätter att öka – ändå räcker det inte till.
Cecilia Reinikainen Diamant som är donationsansvarig sjuksköterska för norra regionen berättar att organdonation inte är helt enkelt. Det som ofta glöms bort är att det vid de allra flesta typer av organdonation krävs att en person faktiskt dör innan en transplantation kan genomföras. De patienter som är möjliga som donatorer är de som drabbats av en allvarlig hjärnblödning eller svår skallskada och ligger i respirator på en intensivvårdsavdelning.
– Inom sjukvården talar vi om en total hjärninfarkt, hjärnans funktioner har upphört att fungera men den döda kroppen ligger kvar i respirator vilket gör att hjärtat fortfarande slår och övriga kroppen bibehåller cirkulation och är syresatt, säger hon.
Om än allt är klart så långt så är det inte säkert att en organdonation ändå går att genomföra. Har inte patienten tagit ställning är det upp till närstående att avgöra om en eventuell donation. Överläkaren för akutsjukvården i Norrbotten, Katarina Lindgren, säger att beslutet inte alltid är det enklaste.
– Det är en känslig tidpunkt då det är en plötslig händelse, personen i fråga har inte varit sjuk länge utan drabbats av ond, bråd död, säger hon.
Därför uppmanar sjukvården folk att ta ställning, allt för att underlätta för sina närstående.
I Norrbotten är det ovanligt med organdonationer vid dödsfall. Sett till befolkningsmängden borde antalet vara fler, 2013 transplanterades organ endast från en person, 2012 från tre personer.
Förbiser sjukvården möjliga donatorer?
– Jag har gått igenom våra patienter på intensivvårdsavdelningen och jag kan inte tycka att vi missat så många. Men det är möjligt att man kan göra någon annan analys men jag har tittat på de som avlidit hos oss. Jag ska ta det här ett varv till, se över vår statistik på ett nytt sätt kanske, och se vad som händer med de patienter som inte kommer till oss och de patienter som åker härifrån. Men man ska komma ihåg att det är väldigt få det rör sig om, om vi skulle ligga i linje med andra landsting då skulle vi ha tre till fem donationer per år. Och även om man konstaterat fler hjärndöda så finns det flera olika anledningar till att de inte gått till donationer, dels kan patienten ha sagt nej, anhöriga nyttjat sin vetorätt eller så är de helt enkelt inte medicinskt lämpliga.
Ytterligare en orsak till att få donationer sker i länet är att en del av de patienter som kan bli aktuella för organdonation skickas vidare till universitetssjukhuset i Umeå då det saknas specialistsjukvård för de i behov av neurokirurgi i Norrbotten.