Fältgruppen har en bra kontakt med Luleås olika vaktbolag.
För drygt 30 år sedan fattades beslutet att fältverksamheten i Luleå skulle avvecklas. I april 2023 lämnade Liberalerna in en motion om att verksamheten skulle återuppstå. Samtidigt hade socialförvaltningen inlett en kartläggning kring behovet om fältverksamhet i Luleå och fyra månader senare startade ett pilotprojekt och fältgruppen var född.
Under projektet har fältgruppen bestått av Ulrika Nygård som är projektledare, Sari Kurtti och Ida Persson. Från årsskiftet blir gruppen permanent och kommer att utökas till totalt fyra personer och i samband med det kommer Ulrika Nygård att gå tillbaka till sin ordinarie tjänst som preventionssamordnare på Luleå kommun.
Tidigare har punktinsatser med fältare skett i Luleå under festivaler och konserter. Nu ska arbetet med att nå ut till ungdomarna bli permanent.
– Det här är långsiktigt och det är framför allt relationsskapande, säger Ulrika Nygård.
Arbetet handlar mycket om att jobba förebyggande genom att bygga förtroende och relationer till ungdomarna och finnas där de finns, på fritidsgårdar, i skolan men även på stan.
När projektet drog igång blev det lätt att de fokuserade på de ungdomar som redan var lite stökiga men de insåg ganska snabbt att de behövde tänka. De behövde komma in i ett tidigare skede för att skapa relation med ungdomar i deras friska miljöer för att sedan nå dem i riskmiljöerna.
Som det ser ut i dagens samhälle slutar inte umgänget med kompisarna när ungdomen åker hem. I den digitala världen finns det inga slutna rum, individen är alltid nåbar och mottaglig för påverkan av olika slag, på gott och ont.
För 30 år sedan när fältassistenterna var på Luleås gator var det Storgatan och fritidsgårdarna som var motsvarigheten till dagens Snapchat och Tiktok. Nu är arenan otroligt mycket större och det ställer nya krav på verksamheten.
– Vi behöver nå dem på ett annat sätt och vi funderar hur vi ska göra det bäst, säger Sari Kurtti.
– Det handlar om alla arenor, inte bara i riskmiljöer och i skolan, utan även på sociala medier, säger Ida Persson.
Det är lätt att fastna i tänket att fältgruppen mest sysslar med att förhindra kriminalitet och droger men det handlar minst lika mycket om att fånga upp dem som mår dåligt, är utsatta för mobbning, utanförskap eller bara behöver prata om de problem som kan dyka upp hos en ung människa.
Efter drygt 30 år är fältverksamheten återigen aktiv i Luleå.
– Det är jätteviktigt för oss att fånga upp olika delar och att vara en till vuxen som ungdomarna kan kontakta, säger Ulrika Nygård.
För vissa ungdomar kan det ta 20 träffar innan gruppen ens får ett hej. Andra kastar sig i famnen direkt. Relationer och förtroende tar olika tid att bygga upp men känslan när det lyckas är enligt gruppen fantastisk.
– Det kan vara stort eller smått men det känns "wow" efteråt, säger Ida Persson.
De vill understryka att de finns till just för ungdomarna.
– Vi jobbar med ungdomar och för ungdomar. Det är viktigt att de vet det, säger Ida Persson.
Trots att gruppen inte har funnits så länge i Luleå märker de att de gör nytta och att de påverkar ungdomarna.
– När vi är och pratar i ett klassrum märker man att det händer något i rummet. Det sätter igång tankar, frågor och funderingar, säger Sari Kurtti.
Ute på fältet märker de att ungdomarna gärna tar kontakt och tjoar och ropar deras namn.
I Piteå kommun har arbetet med fältassistenter pågått under lång tid och gruppen tittar mycket på hur de jobbar.
– De har kommit långt i sin fältverksamhet och det är jättebra att ta lärdom av dem. Vi behöver inte uppfinna hjulet en gång till, säger Ida Persson.
Smedjan är ett populärt tillhåll för ungdomar.
Gruppen har även ett tätt samarbete med skola, polis, socialtjänst och fritidsgårdarna och tillsammans kan de fånga upp individer som är på väg att hamna lite snett.
– Det är lite tillbaka i tänket att det krävs en by för att uppfostra ett barn, det gör verkligen det, säger Ida Persson.
– Vi samarbetar även med vaktbolagen och tillsammans får vi en bra lägesbild över hur det ser ut i staden, säger Sari Kurtti.
Sedan är även kontakten med vårdnadshavarna viktig.
– Om vi känner oro för en ungdom tar vi i första hand kontakt med den och gör en överenskommelse kring hur kontakten med föräldrarna kan se ut. Vi vill ha kontakt med föräldrarna för att vi i ett tidigt skede tillsammans ska kunna förhindra en negativ utveckling, säger Ulrika Nygård.