2019 skrev Kuriren om baskettalangen Edvin Berhan som blivit antagen till högprestigeuniversitetet Harvard University i USA. Efter fyra års studier har han nu kommit hem med examensdiplomet i högsta hugg.
24-åringen delar nu med sig om vilken resa det har varit och vad planerna är för framtiden.
– I början kändes det såklart lite pirrigt och jag blev lite överraskad över hur mycket arbete som behövde göras utanför skoltid. Språket var inga problem just för att det är engelska men jag gjorde ett utbytesår i Kalifornien under gymnasiet också, säger Edvin Berhan.
– Det har varit en otroligt rolig och spännande tid på Harvard. En av de bästa sakerna med universitetet var alla människor från olika delar av världen man lärde känna och dela sin tid med på universitetet.
Harvard University, vilket rankas som det fjärde bästa universitetet i världen enligt Topuniversities och Times Higher Education ligger i Cambridge vilket är ett stenkast utanför Boston, Massachusetts. Universitetet har en ungefärlig acceptansgrad på 3,4 procent där 56 937 personer sökte förra året, varav 1 966 blev antagna enligt Harvard själva.
– Först insåg jag inte riktigt hur svårt det var att komma in på Harvard. Folk i USA kan lägga sjukt mycket tid på att ansöka till olika universitet och inte bli antagna.
– Efter att ha gjort det motsvarande amerikanska högskoleprovet skrev jag två uppsatser varav en handlade om mig själv och Luleå, men också min karriär inom basket. Det handlar inte bara om betyg alltså, utan också vem du är så de verkar ju ha gillat vem jag är.
När du först blev antagen var du lite osäker på vad du ville studera. Vad blev det till slut?
– Ja men precis det var jag. Först tänkte jag hålla på med bioteknik men efter att ha gjort introkursen tyckte jag inte alls om den kursen. Sen prövade jag några fysik- och datakurser vilket jag gillade mer, så jag valde att göra en så kallad "major" i fysik och sedan la jag till datavetenskap också som en major.
– Det som är väldigt annorlunda med deras system är att man väljer inte kurser på samma sätt som i Sverige, utan man väljer snarare ämnen som man vill lära sig.
Hur skulle du säga att skolan skiljer sig i USA från Sverige?
– Dels som jag nämnde tidigare så är tempot på en helt annan nivå i USA. Mer plugg utanför klassrummet och skoltid, läxor på ett annat sätt. Sen tycker jag generellt att studenterna är yngre i USA än i Sverige. Jag tror detta beror på att vi i Sverige till viss del har en större mängd frihet i våra val och att vi väntar lite längre med högskolestudier.
När vi sist pratade med dig trodde du att basketlaget på Harvard låg på en lite för hög nivå. Fortsatte du spela basket där?
– Nä men precis. Deras division 1-lag är för bra men jag spelade i ett klubblag där så jag fortsatte iallafall att spela. Men det tempot var ganska lugnt med två träffar i veckan och ibland en match under helgen.
Hur bodde ni i Cambridge?
– De ger boende till en, vilket skiljer sig från Sverige. Förstaårsstudenter bor först i så kallade Harvard yard där man bor med slumpmässiga personer, ofta i våningssäng. Sen mot mitten av ettan väljer man en grupp med åtta personer som man flyttar ihop med för de kommande tre åren i en riktigt stor lägenhet.
– Sen finns det matsal och gym i varje byggnad så varje hus blir som sitt eget samhälle nästan men man umgås med så många människor varav en del också är från andra länder än USA.
Universitet i USA kan vara rätt dyrt. Hur hanterades den biten?
– Det kan kännas väldigt dyrt, och det är väldigt dyrt på papperet. Men de rika skolorna är väldigt generösa med finansiellt stöd och då blir det inte alls oöverkomligt dyrt. De utgår mest utifrån din familjs ekonomi, för alla som blir antagna ska kunna gå på Harvard. Man ska alltså inte vara rädd för att söka på grund av ekonomiska skäl.
– Universitetet står också för saker som mat så de som pluggar där har sällan ett jobb på sidan som en del har i Sverige till exempel.
Vad händer nu efter att du har tagit examen?
– Nu har jag valt att börja jobba inom datavetenskap och till hösten börjar jag på ett företag som ligger i San Francisco. Det är där de flesta riktigt bra företagen inom datavetenskap finns så det känns riktigt kul att få den möjligheten. Så nu ska jag bara ta det lugnt ett tag, kanske resa lite och vara med familj.