Dystra siffror utmaningen för landstinget

Höj skatten! Lägg ner ett sjukhus! Spara på kulturen! Partierna är ense om att det krävs åtgärder för att lösa krisen. Men hur ska det göras? Där går åsikterna isär.

Tog över krisen. Efter nio månader som landstingsråd säger sig Maria Stenberg ha fått grepp om läget. Det är dystra siffror hon har att hantera de kommande åren. De senaste veckorna har frågan om en skattehöjning seglat upp på agendan.

Tog över krisen. Efter nio månader som landstingsråd säger sig Maria Stenberg ha fått grepp om läget. Det är dystra siffror hon har att hantera de kommande åren. De senaste veckorna har frågan om en skattehöjning seglat upp på agendan.

Foto: Petra Isaksson

Luleå2015-09-15 06:00

Landstingsrådet Maria Stenberg (S) leder den rödgröna majoritet som, med endast ett mandats övervikt, ska lösa problemen som överskuggar det mesta i landstingspolitiken.

– Jag har nu suttit i nio månader. I början var jag inte fullt insatt i det ekonomiska läget men har uppdaterats efterhand, säger hon.

Vi backar bandet till den stormiga perioden efter valet.

Kenneth Backgård var en av centralgestalterna i maktkampen som fördes inför öppen ridå. Han leder Norrbottens sjukvårdsparti som gjorde ett succéval. En ökning med sex mandat, lika många som Socialdemokraterna tappade.

Backgård valdes till landstingsstyrelsens ordförande trots att han saknade majoritet i fullmäktige att driva sin politik. Dramat utspelade sig under det sammanträde där tidigare S-ledaren Kent Ögren kuppades bort av två blankröstande majoritetsledamöter.

Händelsen följdes av personintriger och så småningom ett nytt möte där Maria Stenberg (S) valdes till ordförande.

Hur är samtalsklimatet i dag?

– Jag tycker att vi lade det bakom oss relativt snabbt, säger Stenberg.

– Jag sa till Maria att nu får vi satsa framåt och se till att få landstinget på fötter. Jag har inget agg på något sätt, absolut inte, säger Backgård.

Folkpartiets Jens Sundström anser att ödmjukheten har ökat i relationen mellan majoritet och opposition.

– Krisen är kreativitetens moder, säger han.

Framåt 2018 pekar prognoserna på att kostnaderna måste sänkas, eller intäkterna öka, med 669 miljoner kronor (se faktaruta om ekonomin nedan). Siffrorna är delvis kopplade till att Norrbotten hör till förlorarna i skatteutjämningssystemet och att de statliga bidragen minskar.

– Vi kan inte se på när hälso- och sjukvården är underfinansierad, säger Stenberg.

Hon öppnar för en skattehöjning.

Norrbotten har i dag landets lägsta landstingsskattesats: 10,18.

– Jag kan inte utesluta en höjning med tanke på den ekonomiska utvecklingen, kommenterar Glenn Berggård (V), landstingsråd.

Även delar av oppositionen är positivt inställd.

– Vi sa redan i november ifjol att vi kan tänka oss en mindre skattehöjning förutsatt att den inte försvinner i lanstingets stora hål utan används i personalsatsningar, säger Jens Sundström (FP), oppositionsråd.

Kenneth Backgård menar att en höjning är oundviklig. Men håller samtidigt fast vid sin käpphäst: att spara hårt på kultur och regional utveckling.

– Vi villkorar en skattehöjning med att det oavkortat ska gå in i hälso- och sjukvården inte i den övriga verksamheten, säger Backgård.

För Moderaterna och Centerpartiet är en höjning otänkbar i nuläget.

– Vi anser inte att man har vänt på alla stenar än, säger Lars-Åke Mukka (C), oppositionsråd.

Mattias Karlsson (M) har stuckit ut hakan under året. Han vill lägga ner ett sjukhus.

– Det är svårt att rekrytera och behålla personal på fem sjukhus i vårt geografiskt stora län, säger han.

Sjukhusnedläggningar väcker känslor. Skulle du våga föreslå det om du ledde landstinget?

– Vi har skyldighet att bygga en hälso- och sjukvård som ger medborgarna i Norrbotten sjukvård i nivå med resten av Sverige. Det är bara fega politiker som inte vågar fatta sådana beslut, säger Karlsson.

Men majoriteten står fast vid att behålla länets fem sjukhus. Maria Stenberg menar att det är något som inte låter sig göras i hast.

– Ska man göra något åt sjukhusstrukturen så kräver det mycket tankemöda, säger hon.

Läs mer: Gör landstingsledningen ett bra jobb?

Läs mer: Nya rådet i kulturpolitiskt blåsväder

Landstingets ekonomiska kris

I mars och maj i år presenterades sparpaket som (när de verkställts cirka 2018) uppskattas minska kostnaderna med 250 miljoner kronor per år. Det handlar bland annat om att slå ihop hälsocentraler, gemensam jourcentral för Luleå och Boden samt färre vårdplatser på Kiruna sjukhus.

Utöver har alla verksamheter kravet att minska kostnaderna med 1,6 procent.

Årsprognosen i april pekade på ett underskott på 260 miljoner kronor för 2015.

Långsiktiga prognoser pekar på att kostnaderna måste sänkas eller intäkterna öka med 669 miljoner kronor fram till 2018.

Källa: Norrbottens läns landsting

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!