Dyster prognos för landstingsekonomin

Kostnader för mediciner, inhyrda läkare och sjukvård utanför länet har skjutit i höjden 2011. Årsprognosen för landstingets divisioner pekar på ett underskott på drygt 200 miljoner kronor

Luleå2011-10-10 06:00

- Det är bekymmersamt, säger biträdande landstingsdirektör Stefan Svärdsudd.

I en delårsrapport som ska diskuteras på landstingsfullmäktige den 13 oktober presenteras den dystra prognosen.

Målet är att landstinget ska gå plus med 120 miljoner kronor under ett år för att klara oförutsedda händelser och nedgångar i ekonomin längre fram - något som kan bli högaktuellt nästa år när den finansiella krisen slår igenom i Norrbotten. Men målet kommer inte att uppfyllas i år.

- Vi hamnar i stället på ett nollresultat, säger Stefan Svärdsudd.

Ohållbart
Något år kan det gå bra, men sker det flera år i rad blir det ohållbart.

- Personaluppsägningar tror jag inte vi behöver ta till eftersom vi har så stora förväntade pensionsavgångar. Däremot måste vi anpassa kostymen efter verksamheten.

Grundproblemet är att nettokostnaderna ökar i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag.

- Det blir precis som i en privatekonomi när inkomsterna inte räcker och du har gjort av med din buffert på banken.

Ökade utgifter
Kostnaderna för inhyrda läkare var under perioden januari till augusti i år 91 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor mer än samma period förra året. Totalt under året räknar man med att kostnaderna för inhyrda läkare landar på 140 miljoner kronor.

Läkemedelskostnaderna beräknas också stiga i år, vilket till stor del beror på en ökad förskrivning av ett fåtal dyra läkemedel.

Stora utmaningar
Därutöver har utgifterna för riks- och regionsjukvården ökat, liksom lönekostnaderna för anställd personal.

På sikt har landstinget stora ekonomiska utmaningar att brottas med enligt Stefan Svärdsudd. Samtidigt som befolkningssiffrorna stadigt sjunker har statsbidragen minskat och skatteutjämningssystemet förändrats flera gånger till det sämre för Norrbottens del.

- Jämfört med för 15 år sedan får vi i dag in 500 miljoner kronor mindre per år som en direkt konsekvens av befolkningsminskningen och förändringar i statsbidragssystemen.

Hur landstinget ska klara sin ekonomi på sikt är en fråga som både politiker och tjänstemän jobbar med.

- Närsjukvårdsutredningen är ett exempel, men det pågår också flera andra mindre projekt för att uppnå effektiviseringar, säger Stefan Svärdsudd.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om