Dyrare elström än i Tyskland

Vattenkraften i Sverige och Norge byggdes upp för flera årtionden sedan. Det talar för låga elpriser men 2010 blev elpriset klart högre i Norden än i Tyskland.

SKATTEVÄXLING. De svenska hushållen betalar oskäliga elpriser,                         menar Villaägarna. Ett systemfel som organisationen föreslår en lösning på.

SKATTEVÄXLING. De svenska hushållen betalar oskäliga elpriser, menar Villaägarna. Ett systemfel som organisationen föreslår en lösning på.

Foto: Roland S Lundström

Luleå2011-01-02 06:00

Rimligen är det inte dyrt att producera vattenkraft i anläggningar som byggts och betalats över årtionden.

Generellt är elpriserna högre i Tyskland än i de nordiska länderna. Det förklarar branschorganisationen Svensk energi med god tillgång på vattenkraft i Norge och Sverige.

I år har dålig tillgång på vatten påverkat till att det genomsnittliga elpriset i Tyskland varit tio procent lägre än i Norden, uppger organisationen.

Kylan har också påverkat elpriset på den nordiska elbörsen Nord pool. Året började kallt och slutade kallt.

Till bilden hör att elpriserna i hög grad styrs av vad sista kilowattimmen kostar. Om dyr kolkraft behöver köpas in påverkar det priset i stort. Elkonsumenter i Sverige har därför skäl att önska sig regniga höstar och väl fungerande kärnkraft.

Tvingas importera
Elström exporteras och importeras över nationsgränserna i norra Europa. Senaste åren har Sverige använt mer elström än vad som producerats i landet.

Dagarna före årets slut var prognosen att användningen av elström i Sverige 2010 ökade med 5,9 procent, till 146,5 terawattimmar (TWh). Produktionen hamnade på 144,6 TWh.

Utsikterna för 2011 är inte goda vad gäller elkonsumenters hopp om låga elpriser.

Det sviktar i vattenmagasinen. Fyllnadsgraden vid årets slut i Norden och Sverige hamnar kring 45 procent, långt under medelvärdet.

Förra vintern var produktionen av svensk kärnkraft låg. Den här vintern började på samma sätt men efter problem med att få igång kärnkraftverk efter underhållsinsatser är det vid årets slut tämligen fullt pådrag.

Det är vattenkraften och kärnkraften som Sverige lutar sig mot i elförsörjningen. Annan energi ligger på klart lägre produktionsnivåer men ökar allt eftersom i takt med investeringar i vindkraft och kraftvärmeverk. Det senare är i regel fjärrvärmeverk som kombineras med elproduktion.

Elproduktionen i Sverige 2010.

Siffrorna anger utfallet i terawattimmar. Inom parentes anges utfallet 2009.

Vattenkraft: 66,3 (65,5)

Kärnkraft: 55,6 (50,0)

Värmekraft: 19,2 (15,7)

Vindkraft: 3,5 (2,5)

Total produktion: 144,6 (133,7)

Total elanvändning: 146,5 (138,4).

Kommentar: Efter lågkonjunktur 2009 ökade industrins behov av energi 2010.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om