Dyr varuinformation

Konsumenterna ville veta vad de åt.
När Norrbottensbönderna och Mikael Hugoson skulle uppfylla kravet hamnade de inför domstol, med ersättningskrav över sig på tre miljoner kronor.
? Och nu köper konsumenterna alltmer importerat kött, konstaterar Mikael Hugoson.

LULEÅ2004-02-23 06:30
Stig Nordlund
Konsumentkrav, galna kosjukan och märkningskrav.<br>Där börjar historien.<br>Kraven som inte minst engagerar Livsmedelsverket säger att helt kött som påstås vara svenskt ska vara från djur födda, uppväxta och slaktade i landet. För sammansatta produkter, som korv och gratäng, gäller att åtminstone ange vad som är korrekt.<br>Mikael Hugoson, känd från Alviksgården och Alviks Chark, skulle ihop med böndernas Norrbottensgården ordna ingående varuinformation till konsumenterna. Dels på grund av märkningskravet men också med argumentet att äkta vara säljer.<br> ? Vi satsade på ett system där man skulle kunna spåra allt, var köttet kom ifrån, foder och om det var från Anders Petterssons gård och att han har tolv kor. Vi trodde på det här, det såg bra ut i prospektet men systemet finns inte. Vi gjorde en miss, säger Mikael Hugoson.<br>Beställarna stämdes<br>Den bilden är inte vad Scandinavian Traceability Systems (Scand Trace) levererat till tingsrätten i Luleå. Företaget, som svarade för märkningssystemet, stämde beställarna.<br>Scand Traces, som hävdade svikna löften, krävde 2.805.975 kronor, plus hög ränta samt ersättning för rättegångskostnaderna. Totalt över tre miljoner kronor.<br>Beställarna var inte redo när systemet skulle installeras, hävdade Scand Trace. Ingående berättas hur Norrbottensgården var en byggarbetsplats när det var dags. Beställarna skulle också ordna en plattform med standardprogram på installationsplatserna. Det drog ut på tiden, till sist fick Scand Trace själv jobba fram plattformen hos Norrbottensgården, hävdade bolaget. Hos Alviksgården gick det också trögt, enligt Scand Trace.<br>Så klippte beställarna banden.<br> ? För Scand Traces vidkommande kom uppsägningen, samt grunderna för den, som en fullständig överraskning, påtalade Scand Trace i stämningsansökan.<br>Bolaget ansåg sig förvägrat att slutföra sitt jobb och gick även miste om den PR ett installerat märkningssystem skulle haft inför tänkbara kunder.<br>Fuskas i branschen<br>Beställarna hävdar alltså att varan som bjöds ut inte ens fanns. Senare träffades förlikning. Beställarna betalade kompensation för att komma ur knipan.<br> ? Det blev en bråkdel jämfört med vad de krävde av oss. Vi försökte först komma ur utan att betala ersättning men hade ingen skrivning om hur det skulle gå till. Med förlikningen har vi lagt locket på och pratar inte skit om varandra. Nu har vi ett enklare system, med upplysning till exempel om att varan är från Alvik och därmed svensk och norrländsk. Konsumenterna vill inte veta allt i detalj. Nu köper de dessutom alltmer importerat kött. De köper danskt, finskt och brasilianskt.<br> ? Affärerna tar ju in det och det är billigare. Jag säger inte att en oxfilé är bättre i Sverige men vi har bättre djurhållning. Importerat kött säljer till nästa gång det kommer larm om smitta. Det vi får göra är att hålla hårt på att undvika att hamna där själva. Fast vi har en konstig lag, en del tar in utländsk vara, bearbetar den och gör den svensk. Det fuskas, säger Mikael Hugoson.<br> ? Importen har ökat, framför allt från länder inom EU. Det är ju grundidén med frihandel. Fusk accepteras inte, om det nu förekommer? Men vi ska inte diskutera om köttet kommer från Brasilien eller Argentina utan om det är bra kött. Generellt sett kan man säga att en ko som gått fritt i Argentina har förutsättningar att ge bättre kött än en ko stallad i Jämtland, säger Börje Risinggård, som jobbar med internationella frågor inom Svensk Handel.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Luleå