På fredagen slog Luleå domkyrka upp sina dörrar för drop-in vigsel.
Det enda som behövdes var ID, två ringar, hindersprövning – och en partner.
– Vi har drop-in för att göra det mer tillgängligt att gifta sig för människor. Det är lika högtidligt, det kanske blir lite enklare, absolut. Men det är samma vigselgudstjänst-ordning med psalmer och musik och så vidare, säger prästen Anna Grenholm.
Domprosten Charlott Rehnman har arbetat som präst i 35 år. På förra årets drop-in vigsel kom sammanlagt 17 par och gifte sig. Eftersom det inte är förbokat som en vanlig vigsel är det svårt att säga hur många som kommer att dyka upp. Hon och prästkollegan Anna Grenholm samsas om att viga par under dagen.
– Vi brukar köra varannan. När en vigsel pågår pratar den andra prästen med nästa par och förbereder dem. Sedan kör vi nästa direkt när vigseln innan är avslutad, berättar hon.
Innan varje vigsel går prästen igenom för brudparet om hur vigseln kommer gå till, och ifall båda är helt säkra på att de vill gifta sig.
– De flesta som kommer hit på drop-in har varit tillsammans länge, det är väldigt sällan ett par kommer in och bara precis träffats.
Leila Hiltunen och Magnus Wiik har rest från Haparanda för att gifta sig i Luleå, och har hållit det hemligt för hela familjen förutom deras barn.
– Hans mamma listade ut det eftersom vi behövde henne som barnvakt, hon hade nog misstänkt ett tag att vi skulle gifta oss. Vi har varit gifta en gång tidigare, men tog en paus på åtta månader, berättar Leila Hiltunen som snart blir Wiik igen.
Leila och Magnus träffades på nätet för 13 år sedan, och nu är hon gravid med parets sjunde barn.
– Då tänkte vi att vi lika gärna kan gifta oss igen, säger hon och skrattar.
Deras nya bröllopsdag ska firas med middag på restaurang och en natt på hotell i Luleå.
Några som träffades i januari i år är Linus Enbom och Amanda Grankvist. Vi träffade brudparet på tisdagen samma vecka och de tidigare samborna kan nu titulera sig som man och hustru.
– Det började pirra när vi var på väg upp på altaret. Då började jag inse att shit, det här händer faktiskt, säger nygifta Amanda Grankvist.
– Det känns underbart, flikar Linus Enbom in.
Var det nervöst?
– Oh ja. Jag har en papperspåse i min väska som jag tog med mig ifall jag skulle behöva andas i den innan, säger han.