Dörren på glänt för ett nej

Flera av de ekonomiska argument och påståenden som förs fram i debatten inför folkomröstningen är omdiskuterade bland nationalekonomerna. Varför är det så svårt för nationalekonomer att komma överens? ? Det blir så många frågor att väga för och emot. Naturligtvis finns det egna värderingar som speglas i det här och då kommer man till olika slutsatser, säger adjunkt Olle Hage som undervisar i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Olle Hage säger att han inte själv bestämt sig för hur han ska rösta i folkomröstningen. Han tror inte att det kommer att hända så mycket dramatiskt om det blir ett nej i folkomröstningen. Riksbanken behåller ansvaret för penningpolitiken och kommer att fortsätta sätta styrräntan utifrån förhållandena i Sverige. Inga förändringar Svårigheten är att värdera vad man förlorar på att inte införa euron i Sverige. ? De fördelar som man får vid ett ja försvinner samtidigt som man slipper de nackdelar som ett ja för med sig. ? Jag har noterat att ja-sidan tycker att nej-sidan ska redovisa vad som händer. Händer det så mycket mer? Jag vet inte det, säger Olle Hage. Du tror att det kommer att fortsätta som i dag? ? Ja, så ser jag det, svarar han. Argumentet om minskat politiskt inflytande i EU har han svårt att värdera. Den enda vetenskapliga undersökning som hittills har presenterats ger inget stöd för den uppfattningen konstaterar han. För- och nackdelar Ett ja till euron innebär både för- och nackdelar. Att övergången till euro innebär att man slipper kostnaderna för att växla pengar när man reser inom euroområdet råder det enighet om. Ett annat argument för euron är att företagen slipper växelkursrisken när de handlar inom euroområdet. ? Det borde innebära en ökad handel främst för småföretagen. Däremot kvarstår växelkursrisken för de företag som gör upp sina affärer i dollar eller andra valutor. Det här har betydelse för Norrbotten med dess beroende av basindustrin. Inte jobbigt räkna om Ett tredje, mer omdiskuterat argument för euron är att de svenska priserna skulle sjunka när det blir lättare att jämföra priserna. Tesen är att konkurrensen skulle öka, vilket skulle ge lägre priser. ? Det som jag tycker talar emot det argumentet är att man kan redan i dag jämföra priserna. Det är inte så jobbigt att räkna om euro till kronor tycker jag. ? Däremot tror jag att internet har stor betydelse för den ökade konkurrensen. Det är mycket viktigare men det har inget med EMU att göra. Ett fjärde, än mer omdiskuterat argument för euron är att det skulle leda till lägre räntor i Sverige. Påståendet stämmer om Sverige omedelbart skulle införa euron. Däremot vet ingen hur räntorna kommer att se ut i januari 2006, då en övergång till euron kan genomföras. Olle Hage är kritisk mot påståendet att den svenska riksbanken bara ?skuggar? den europeiska centralbanken när det gäller räntesättningen. Så är inte fallet menar han. ? Riksbanken har själv valt den styrräntan för att den är bra för Sverige. Vi har haft en högre tillväxt jämfört med euroländerna. Då kan det vara rent skadligt med sänkt ränta. Femte argument Olle Hage påminner också om att den svenska styrräntan faktiskt har varit lägre än ECB:s ränta under en kort period. Ett femte argument för euron är att den politiska integrationen i EU fördjupas. Andra anser det vara en nackdel. Olle Hage konstaterar att omställningskostnaderna för att införa euron inte har diskuterats särskilt mycket. Det rör sig om engångskostnader. Den största nackdelen med att införa euron är att Sverige inte längre kan ha en egen penningpolitik och valutapolitik. Det har betydelse om Sverige drabbas av ekonomiska störningar som inte drabbar övriga EMU-länder, en så kallad asymmetrisk chock. Dessa chocker visar sig genom hög arbetslöshet eller hög inflation. Vid asymmetriska chocker kan inte EMU:s penning- och valutapolitik hjälpa till att motverka störningen. Beroende av basindustrin Enligt en undersökning är Storbritannien det EU-land som har det mest avvikande konjunkturmönstret. Därnäst följde Sverige, Finland och Irland. Länder som har en avvikande ekonomisk konjunktur jämfört med genomsnittet löper större risker för att drabbas av asymmetrisk chocker. ? Sverige och Finland är mer beroende av basindustrin; skog, malm och stål. Det som är speciellt för Norrbotten är att vi har ännu mer av det. I Finland har man valt att bygga upp buffertfonder som ska kunna användas om landet ensidigt drabbas av en asymmetrisk chock. I Sverige har socialdemokraterna och LO kommit överens om att använda finanspolitiken. Genom att höja och sänka skatter och bidrag ska man förebygga och motverka både lågkonjunktur och överhettning är det tänkt. Detta kräver dock stabila statsfinanser. Överenskommelsen innebär att de offentliga finanserna ska ha ett överskott på 2,5 procent av BNP under en konjunkturcykel. ? För en ekonom verkar det osunt att ha ett permanent överskottsmål. Däremot verkar det sunt att ha det under några år, 5?10?20 år, för att amortera ned statsskulden. Intern devalvering Den finska modellen med buffertfonder har kritiserats för att fonderna är alltför små. Pengarna räcker inte till vid en djup kris. ? En skillnad mellan buffertfonder och överskottsmålet är att överskottsmålet är lättare att ändra. Det finns också ett tredje alternativ att ta till, en så kallad intern devalvering. Genom att sänka arbetsgivaravgifterna men höja andra skatter får svenska företag lägre kostnader, samtidigt som vanligt folk får mindre pengar att röra sig med. ? Om den svenska arbetsmarknaden fungerar dåligt så att exportföretagen får problem, då kan det vara bra med en intern devalvering. Ökad rörlighet Olle Hage pekar på att det finns andra faktorer som kan motverka att ett land drabbas av asymmetriska chocker. Dit hör ökad rörlighet bland arbetskraften, mer flexibla löner och priser samt en samordnad eller gemensam finanspolitik. Han jämför USA med EU, där amerikanerna i mycket högre utsträckning flyttar inom landet för att få jobb och där skillnaderna i löner och villkor är mycket större än i Europa. USA har dessutom en gemensam finanspolitik, vilket inte EU har. ? Och ändå drabbas delstater i USA av asymmetriska chocker. Hur ska det gå i Europa? undrar Olle Hage. Mot detta kan invändas att länderna inom EU kommer att bli mer och mer lika varandra. Olle Hage tror dock inte att européerna kommer att bli lika benägna att flytta som amerikanerna. Som en tvångströja När regeringens utredare Lars Calmfors rekommenderade ett nej till euron 1996 motiverade han det bland annat med att den svenska arbetsmarknaden först måste reformeras. Vissa andra ekonomer ser EMU som den tvångströja som kommer att tvinga fram en ändring av regler, löner och villkor på arbetsmarknaden. Vid en allvarlig ekonomisk kris är det lättare att få igenom radikala förändringar. ? Det borde bli större sådana chocker i EMU-området än i USA, tror Olle Hage. Och hur blir det i framtiden? Kommer EMU och euron att så småningom leda fram till en europeisk federation, vilket kritikerna hävdar? Leder euron fram till en gemensam finanspolitik, beslut om gemensamma skatter och statliga utgifter inom EU? ? Det behöver inte vara en gemensam finanspolitik, det kan vara en samordnad finanspolitik med transfereringar mellan medlemsländerna. Men det är inte så politiskt populärt, konstaterar Olle Hage. ? Det är ett steg på vägen till en federation men det är inte säkert att det steget fortsätter, tillägger han.