Donna i trygga händer hos djurdoktorn

I tjänst fanns Anna Semrén och kollegan Linda Berglund som vikarierar för Kristina Stenlund. Förr fanns de lokaliserade ute på Lulsundet men nu är de sedan i höstas inrymda i en gammal panncentral på Stengatan i Luleå . De trivs utmärkt, de anpassade lokalerna är perfekta och trevliga både för personal och kunder. När Kuriren hälsar på är det smådjursmottagning som gäller. Anna, som varit veterinär i två år, tar emot lilla tibetanska spanieln Donna som är hela 13 år gammal. Rätt pigg men aningen märkt av åren. Hon ska få en tandstensskrapning och lite annat. För att det hela ska gå smärtfritt måste Donna drogas en aning. Inte helt problemfritt, förklarar Anna Semrén och matte är införstådd med att det inte är helt ofarligt. ? Nej, men jag litar på Anna, säger matte Inger Juhlin som bor på gamla Bergnäset. Hon assisterar veterinären som sätter en spruta med lugnande medel i ena benet på Donna. Snart ligger den lilla hunden nästan utslagen, det rycker lite i morrhåren bara. Anna börjar ingreppet men kollar ständigt om bröstkorgen rör sig på patienten. Hon ser betänksam ut efter en stunds skrapning av tandstenen. ? Hon andas väldigt ytligt nu, säger Anna och masserar bröstet på Donna och stoppar fingrar i halsen på henne för att stimulera andningen. Det känns lite dramatiskt, man ser att det är mycket långt mellan andetagen ? Jag får nog skynda på lite, säger Anna och sätter högsta fart. När tänderna är klara skyndar hon att ge ett motmedel som ska ta Donna ur den förlamande situationen. Hon hinner precis klippa klorna och kolla hundens analsäckar innan Donna spritter till och är tillbaka igen på banan. Matte ser lättad ut och även veterinären Anna. ? Ja, jag tycker också att det är obehagligt, det är inte ofarligt att ge lugnande till en så här gammal hund, säger hon uppriktigt. Det är ett vågspel och det gäller att veta vad man gör. Ska bli fågelhund Donnas matte får sin räkning, ett recept på medicin och välkomnas tillbaka nästa år för ny ?rundsmörjning?. Anna tar en kort paus på kontoret där egna hunden, vorstehn Aksa, dryga året, sover snällt i en bur vid mattes arbetsplats. Aksa ska bli en duktig fågelhund, är det tänkt. Sedan plingar det i dörren igen till distriktsveterinärernas lilla station och nästa patient kommer inrusande, glad och busig. Det är en varmt kolafärgad korsning mellan Hamilton och Finnstövare, Wolle heter yrvädret och han är tolv veckor och ska vaccineras. ? Vi ska ta jägarexamen och börja jaga hare med honom, berättar matte Erika Hermansson och husse Thomas Clack från Luleå. Ännu så länge har Wolle aldrig sett en hare men han har fått börja följa med till skogen för att kolla in miljön, berättar matte. Men nu ska Wolle ha sprutor, bland annat en spruta kallad Parvo som är mot hundpest. Sjukdomen som inte finns i Sverige mer än i enstaka fall riskerar att komma hit med illegalt införda hundar. Wolle ska också få en spruta mot valpsjuka, en slags kikhosta. Sedan har matte och husse bestämt att Wolle ska ID-märkas. Det görs via ett mikrochip som sprutas in under huden. Chipet är det värsta Wolle som yrar omkring med en ständigt viftande svans blir upplyft på bordet och Anna sätter igång. Wolle reagerar ovanligt häftigt och ylar i högan sky för första sprutorna. Men värre ska det bli, sprutan med chipet är den värsta! ? Oj vad han var kinkig, säger Anna när Wolle skrålar och kränger i mattes famn. Sprutan som skickar in chipet mellan skulderbladen är grov och den behandlingen gillade inte valpen alls. Men när han får komma ned på golvet så går svansen lika glatt som tidigare och han hyser inget agg till Anna som ?plågat? honom. Han tar raskt en dust med undertecknads gamla päls som ligger på golvet och den gosiga kapuschongen på fotografen Lindas jacka. Livet leker igen för en blivande harjägare! När vi lämnar stationen är en ny hund på väg in till Anna och Linda. Sedan, på eftermiddagen, tar jobbet med de stora fyrbeningarna vid. Hästar och kossor ska då tittas till i det stora distriktet. FaktaDistriktsveterinärer DISTRIKTSVETERINÄRER är en statligt beslutad verksamhet som är rikstäckande och som sorterar under Jordbruksverket. I Norrbotten återfinns distriktsveterinärer i Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Piteå och Luleå. I Luleå arbetar två veterinärer som har upptagningsrområdet Boden, Luleå och Råneå. Distriksveterinären arbetar med akut djursjukvård för alla djurslag och förebyggande djuhälsovård med planerade besök. Distriksveterinären har också en officiell status som innebär att man -ibland utfärdar internationella intyg enligt EU-kraven. Distriktsveterinärerna finns på 100 platser, har 350 anställda och omsätter 400 miljoner kronor per år.