Projekten som är frysta av Norrbotniabanan

Luleå kommun har väntat länge på ett besked om Norrbotniabanans fortsatta arbete. Flera stora projekt ligger i vänteläge. Högst prioritet har ett centralt bostadsområde och två verksamhetsområden.

Norrbotniabanans dragning har två möjliga korridorer som under lång tid lagt en död hand över ett antal framtidsprojekt i Luleå.

Norrbotniabanans dragning har två möjliga korridorer som under lång tid lagt en död hand över ett antal framtidsprojekt i Luleå.

Foto: Montage

Luleå2021-10-28 06:00

– Det är viktigt både för staden och regionen att arbetet startas så snart som möjligt, säger AnneLie Granljung, samhällsutvecklingschef vid kommunstaben.

I somras gav regeringen Trafikverket i uppdrag att påbörja planering av sträckan Skellefteå–Luleå, samt att skriva in byggstarten i den kommande infrastrukturplanen.

undefined
Annelie Granljung, samhällsutvecklingschef vid kommunstaben.

Två korridorer visar det östliga och västliga alternativet av Norrbotniabanans dragning till Luleå centrum. Inom korridorerna får ingenting av hindrande karaktär anläggas i dag.

– De är en starkt begränsande faktor. Vi har ju levt med den ett tag nu, och det är klart att det är problematiskt. Samtidigt kan vi bara gilla läget.

Sex projekt av större karaktär som hamnat i ett dödläge finns angivna i Luleås översiktsplan.

* Luleå airport.

– Swedavia är intresserad av att utveckla flygplatsen. Bland annat finns det planer kring övernattning, säger Granljung.

undefined
Luleå Airport ligger i en av korridorerna.

* Södra hamn, området öster om Kuststad.

– Det här är ett omvandlingsområde. Vi vill ha mer centrumkaraktär. Alltså fler bostäder och arbetsplatser av typen kontor, handel och liknande.

* Östra stranden och resecentrum. 

Bostäder planeras mot Skurholmsfjärden och området vid tågstationen ska förvandlas till ett resecentrum. Samtidigt frigörs Loet för bland annat bostäder.

– Ett väldigt viktigt projekt som vi driver tillsammans med Trafikverket och Jernhusen.

undefined
Skissförslag på hur Luleå resecentrum kan se ut.

* Svartöberget. 

Delar av berget är utpekat för tät struktur, det vill säga bostäder, kontor, handel.

– Korridoren sneddar över berget. Det är en liknande konflikt som för Södra hamn-området, säger AnneLie Granljung.

* Verksamhetsområde Jernstan, förlängning av Notviksstan.

Gäller ett område västerut från bland andra Vattenfall.

– Det är ett stort område som är helt under korridoren. Det är olyckligt, inte minst eftersom vi har stor brist på verksamhetsområden i stadsbygden.

undefined
Svartöberget ligger delvis under korridoren för det östliga alternativet. Här planeras bland annat bostäder.

* Verksamhetsområde, förlängning av Storheden.

Gäller ett område vid E 4, mot Karlsvik till.

Av planerad infrastruktur som ligger i korridorerna finns den så kallade Söderleden, en del av den ringled som planerats och som också innefattar Norrleden. Söderleden är tänkt att löpa intill den östra dragningen av Norrbotniabanan söder om Gäddvik mot flygplatsen. Den är dock ett mer långsiktigt projekt.

Förutom dessa projekt påverkas stadsbygden efter befintlig järnvägsdragning i centrum samt ett okänt antal bygglovsärenden från privatpersoner.

AnneLie Granljung bedömer att Östra stranden/resecentrum samt de två områdena för lättare industri och annan verksamhet är av högst dignitet och mest tidskritiska.

– Östra stranden och resecentrum vill vi absolut igång med. Förutom att det är ytor för bostäder innebär det att vi kan koppla ihop den långväga kollektivtrafiken med den centrala kollektivtrafiken och tågtrafiken. När det gäller verksamhetsområdena har vi som sagt ett hårt tryck i och med den utveckling som vi ser komma. Dels är det platser för nya etableringar och dels kan det lösgöra andra objekt.

Tidigare har det västliga alternativet förespråkats, men Luleå kommun har tagit ställning för det östliga alternativet. En bro vid Hamnholmen har dykt upp som ett alternativ.

– Den östliga dragningen är huvudspåret. Då knyts viktiga målpunkter ihop, både för persontrafiken och godset. Inte minst att man kan ta tåget till flyget från städerna efter kusten, säger AnneLie Granljung.

Historik Norrbotniabanan

I december 2002 fick före detta Banverket ett regeringsuppdrag att snabbutreda en kustjärnväg efter sträckan Umeå–Haparanda.  Sträckan Boden–Haparanda bröts ut, rustades upp och drogs via Kalix. 

Sträckan Umeå–Luleå har det gått segare med. 2007 lyftes den ut ur infrastrukturplanen av den borgerliga alliansen. Men nya politiska vindar har gjort att projektet fått fart. Just nu dras järnväg mellan Umeå–Skellefteå. Och i somras fick Trafikverket uppdrag att planera sträckan Skellefteå–Luleå.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!