Metoden finns sen tidigare men ett projekt i Stockholm, som leds av polisen, ger nu svart på vitt hur effektivt den är. Och nu räknar projektledningen med att resultatet kommer att ge ringar på vattnet ut i övriga landet.
– Det är klart intressant och verkar ju ha en avskräckande effekt. Vi kommer att avvakta utfallet av rapporten, säger Patrik Ström på norrbottenspolisen om projektet. Han har samordningsansvaret i polisarbetet kring vågen av villainbrott som drabbat Västerbotten och Norrbotten det senaste året.
Tre bostadsområden i Danderyd, Lidingö och Tyresö i Stockholm har ingått i projektet med polisen, dna-leverantörer samt försäkringsbolag. Under ett år har 1500 hushåll deltagit och märkt sina kära ägodelar med det osynliga dna-preparatet som bara syns i UV-ljus och inte kan tvättas bort. Detta kombinerat med att bostadsområdena i fråga skyltats upp med varningsskyltar och de medverkande satt upp klisterlappar. Det har fått dramatiska effekter på inbrottstatistiken under projektåret berättar projektledaren Ulf Malmqvist på Rikspolisstyrelsens utvecklingsavdelning.
– Vi har kunnat förhindra åtta av tio inbrott. Jag känner inte till någon annan metod som är lika effektiv, enkel och billig, säger Malmqvist som är säker på att detta kommer att sprida sig över hela landet.
– Det här dna-preparatet kan vem som helst köpa och det kostar mellan 500-700 kronor. Det kan appliceras på alla material men det man ska komma ihåg är att man applicar det på en yta som är lite "gropig". Varje användare får ett preparat med en unik kod och stulna föremål kan sen direkt härledas till ägaren som noteras i ett europeiskt register där du faktiskt kan spåra gods i hela världen, säger Malmqvist. För köparen är det bara preparatet som kostar, registreringen är gratis.
Intresset för projektet har varit stort:
– Ja vi har fått mycket förfrågningar, bland annat från kollegor i Umeå och Luleå. Projektet kommer att slutrapporteras nu i höst säger Ulf Malmqvist.
Patrik Ström berättar att man inom Norrbottenspolisen kommer att diskutera resultatet av projektet och sen ta beslut hur man ska lyfta frågan. Att det finns folk som använder metoden redan är klart men den stora massan kanske inte är helt bekanta med möjligheten.