Det visar en rapport från Länsstyrelsen.
Rapporten baseras på intervjuer med romer och tjänstemän i Luleå, Malmö, Helsingborg, Göteborg och Linköping då kommunerna ingår i pilotverksamheten för romsk inkludering.
Strategin har sin utgångspunkt i mänskliga rättigheterna med särskild betoning på principen om icke-diskriminering.
Rapporten bekräftar bilden av att det finns fördomar och förutfattade meningar om romer som grupp och förekomst av antiziganism inom samtliga områden som omfattas av studien. Områden som ingår är arbete, bostad, hälsa, utbildning samt social trygghet och omsorg.
Länsstyrelsen konstaterar också att målet är långt ifrån uppnått och att utvecklingen går långsamt. Slutsatsen är att myndigheter och kommuner behöver få riktade uppdrag med särskild finansiering för att situationen ska kunna förändras. Men myndigheter behöver också få i uppdrag att fortsätta följa upp de insatser som genomförs och hur romer själva uppfattar situationen. Länsstyrelsen befarar att det finns en risk att ansvaret för den romska inkluderingen läggs på romerna själva.
Målet för den samordnade strategin för romsk inkludering är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.