Tommy Eriksson, 67, tidigare ombudsman inom Moderaterna, fick för ett antal år sedan en stroke och var mycket illa däran men har repat sig. Nu bor han med hustrun Anne-Marie i Luleå, tar sig fram via rullstol och har personlig assistans, via Inre Kraft.
Luleå lyftes nyligen fram som förträfflig vad gäller tillgänglighet. Tommy Eriksson ger en delvis annan bild.
– Vad gäller bemötande är Luleå bra, likaså när det gäller bostadsanpassning.
Läs mer: Luleå bäst.
Läs mer: Var hamnar din kommun?
Betyget sjunker drastiskt sedan han lämnat bostaden.
– Min hustru och assistenten har problem med trottoarerna, som är omöjliga, så de måste gå på vägen. Snöröjningen, den gäller inte trottoarer. Uteserveringar är inget för den som kommer i rullstol, beskriver Eriksson.
Inomhus finns också stängda dörrar. Landstinget, experter på vård, saknar hjälpmedel i Stadsvikens vårdcentral, uppger Tommy Eriksson. Teaterbesök är bara att glömma, menar han. Nybyggt är inte detsamma som väl anpassat, för en trång hiss i Kulturens hus stoppar elrullstolen och ett konsertbesök innebär en plats under taket.
Samtidigt kan ombyggnader bli lyckade, i Luleå Energi Arena är framkomligheten bra.
Det skiljer också mellan kommunerna i arbetet för att underlätta för funktionsnedsatta, anser Tommy Eriksson. Han och hustrun tänkte bosätta sig i fritidshuset i Haparanda kommun. Anpassning av fritidshuset behövde göras.
– Det blev inte ens en tröskel. Kommunen bemötte oss illa och gjorde allt för att slippa undan. Vi prövade det rättsligt, de överklagade, så där höll det på, säger
Eriksson.
Urban Kinnunen, ansvarig för bostadsanpassning i Haparanda kommun, pekar på att bostadsanpassning är en rättighet utifrån styrkta förhållanden.
– Det här fallet var före min tid, och om vi är bättre eller sämre än andra törs jag inte säga.
Samhällsdebattören Tommy Eriksson pekar på FN:s konvention från 2006 om rättigheter för personer med funktionshinder samt lagstiftning som gjort otillgänglighet till grund för diskriminering.
– Det är förbjudet för personer som jobbat i landsting, kommuner och andra funktioner att diskriminera i sitt bemötande, konstaterar han.
Då borde det inte vara som det är nu, resonerar Eriksson.
Vissa förhållanden går bakåt, anser han. Landstinget drev en väl fungerande strokeenhet med sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator i ett team på Björkskatan. Kommunen tog över, och nu är det borta.
LSS-lagen, som bland annat medger att personliga assistenter bistår funktionsnedsatta till ett fullt funktionellt liv, fungerar inte om du hunnit fylla 65 när behovet finns.
– Då är det hemtjänsten som gäller.
Lenita Ericsson, S-politiker och ordförande i Luleås tillgänglighetsråd, betraktar hela frågan:
– Jag tror att vi ständigt måste jobba med det här. Vi har våra normer och det är lätt att bygga samhället efter det och den som har ett funktionshinder passar ofta inte in, säger hon.
Ingela Lagerskog, chef för stöd och omsorg, Luleå kommun, tycker att kommunen har ett bra bemötande sett till kraven i socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till funktionsnedsatta.
Ulla-Karin Palm, samhällsstrateg i Luleå kommun, får frågan vilket betyg hon sätter på Luleå vad gäller tillgänglighet.
– Jag tror att vi ska överlåta betygssättningen till förbunden och föreningarna som jobbar för funktionsnedsatta. Själv tycker jag att vi sköter oss rätt bra.
Kuriren rekommenderar
Läs mer: De hade högst inkomst i din kommun.
Läs mer: Lista över brotten i din kommun under 2015.
Kuriren listar: Krama, ligga och korva – har du koll på länets orter?
Läs mer: Vilka regler gäller för dig och din cykel?
Läs mer: Här hittar du samtliga fastighetsaffärer
Läs mer: Världskändisarnas udda besök i Norrbotten.
Läs mer: 14 personer du inte visste är från Norrbotten
Kuriren listar: 11 produkter som du alltid kommer hem med från Ikea