Han har arbetat med glas sedan han var 14 år.
– Jag började med min pappa i mitten av 70-talet. Han drev företag med traditionellt glasmästeri. Jag började så småningom nischa mig och startade eget 1999. Blyinfattningar är mitt gebit. Jag håller hellre på med gamla fönster än nya, säger Göran Åström.
Han gjorde en blyinfattning som gesellprov för glasmästare, men så kom byggruschen på 80-talet, berättar han.
– Alla ville bygga billigt så mitt område försvann lite, men vi har sakta men säkert kommit tillbaka, framför allt bland kyrkor och stift som har upptäckt att det finns ett eftersatt underhåll av blyinfattningar, men också bland privatpersoner som sätter sin personliga prägel på entrédörren eller använder dem som insynsskydd.
Han berättar mer om arbetet med kyrkor.
– Blyinfattningar eroderar eftersom blyfogarna inte är täta, speciellt om de sitter i fasadens ytterliv, vilket de ofta gjorde förr. De hade bara enkelglas på den tiden. Över tid har blyet pulvriserats. Det buktar ut och när man slår för hårt i kyrkporten så ramlar de ut. Vi fick äran att renovera Gammelstads kyrkas 364 blyinfattningar 2015. Det var det största jobb som jag gjort. Efter det har det blivit en del kyrkor.
Renovering måste följa specifika regler.
– Man har Länsstyrelsen med sig. Det ska göras som det var gjort tidigare, man får inte frångå någonting. Oftast har man en årsaspekt. Man ersätter trasiga glas med ett för tiden anpassat glas. I kyrkor från 1800-talet måste man hålla sig till munblåst glas. Oftast går det bra att hitta material, men glaset kan vara en utmaning att hitta.
På vilket sätt skiljer sig munblåst glas åt från olika tidsperioder?
– Man kan se det på färgen. Glas från sent 1700-tal skimrar i grönt. Det som är tillverkat mellan 1800 och 1850 är ljusgrönt och efter 1850 är det ofärgat. Det var en förorening i glasmassan förr i tiden. Det gröna beror på för mycket järnoxid. Det kan också skifta i blått och då är föroreningen koppar.
En stor del av kunderna är privatpersoner. Allt fler vill få sina fönster renoverade i stället för att köpa nya, berättar han.
– Generationen efter mig är intresserad av antikvariskt glas och miljöaspekten. Det som tar stryk om man inte underhåller ett träfönster är bågbotten, den understa delen i bågen. Det beror på att kittet släpper. Då tränger fukt ner och ligger kvar, vilket man inte ser. Man ser det först när träet i bågbotten börjar bli missfärgat och mjukt. Då byter de flesta fönster i stället för att göra en renovering som kostar ungefär hälften, plus de miljöbesparingar man gör. Vi byter ut det skadade träet, tar bort all gammal färg, kittar om och målar, säger Göran Åström.
Renovering har sina fördelar inte bara estetiskt utan också ur energi- och hållbarhetssynpunkt, menar han.
– Att byta vanliga träfönster i dag är ett resursslöseri. Man kan få nästan samma u-värde, den mängd varm luft som strömmar ut genom glaset, om man byter ut det innersta glaset i ett tvåglasfönster som om man byter ut allting till ett fönster med isoleringsglasruta. Energiglas har blivit bättre nu. Den som anlitar ett företag för en riktig renovering kan dessutom skriva ett 100-årigt underhållsavtal. Det kan jämföras med ett nytt fönster som beräknas hålla i 25-30 år.
Han brinner för att behålla och rädda det antikvariska.
– Det är oerhört roligt. Det ger mig så mycket när det kommer in ett ungt par som köpt ett äldre hus och vill renovera sina fönster med linoljefärg och allting. Det skänker mig en oerhörd glädje.
Hur ser framtiden ut i branschen?
– Det finns ingen återväxt, enligt Glasbranschföreningen i Stockholm. Man ska försöka få till någon form av gymnasial utbildning inom blyglas för det kommer att bli ett enormt behov av det i framtiden.
Han hoppas att fler upptäcker branschen.
– Det är roligt att jobba med det här. Jag har jobbat sedan jag var 14 år och aldrig haft tråkigt.
Det är dan före dopparedan. Hur ska du fira jul?
– Vi ska umgås med de barn och barnbarn som finns på orten. Sedan får man kanske vara tomte också, säger Göran Åström.