Det kan löna sig att protestera mot nedskärningar

Det lönar sig att protestera mot nedskärningar i sjukvården. Politiker brukar ofta ändra beslut.
Det visar en doktorsavhandling.

Foto: Strand Mikael

Luleå2011-03-15 06:00

Jonas Larsson Taghizedeh har studerat protester mot planerade nedskärningar i 17 landsting i början av 2000-talet. Han fann att i tolv av landstingen var protesterna omfattande.

 Protesterna gällde oftast lokalsjukhus och indragning av akutsjukvård. Det gäller bland annat landstinget i Östergötland. Den dåvarande socialdemokratiska ledningen presenterade ett kraftigt sparförslag 2004. Där ingick nedläggning av akutmottagningen vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Det tillsammans med andra nedskärningar skulle spara 300 miljoner kronor.

Förslaget upprörde både allmänheten och anställda på sjukhuset. Ett nytt parti bildades för att stoppa besparingarna. Vid valet 2006 kom det nybildade partiet in i landstingsfullmäktige. Det ledde till att de styrande Socialdemokraterna förlorade makten. När de borgerliga tog över drog de tillbaka alla sparförslag.

Sammanlagt var det tolv akutmottagningar som skulle försvinna i lika många landsting. I dag har sex av sjukhusen fortfarande fullvärdiga akutmottagningar. Till det kommer att andra besparingar inte genomförts.

- Det här visar att politiker påverkas av protester.

Inte helt smärtfritt
Men det finns exempel på motsatsen: i tre landsting drogs inga sparförslag tillbaka trots protester från allmänheten. Norrbotten är ett av dessa landsting.

- Socialdemokraterna har en stark ställning i Norrbotten och därför har man kunnat genomföra många nedskärningar i vården och ändå behålla makten, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Nu var det inte helt smärtfritt för den socialdemokratiska landstingsledningen att bygga nytt sjukhus i Sunderbyn. Vid valet 1994 fick det nystartade Norrbottens sjukvårdsparti 25 procent av rösterna och blev näst största parti i landstingsfullmäktige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!