Det blir dyrare att diskriminera
Regeringen tar nya tag mot diskriminering. Numera ska det kosta ordentligt att kränka någon, därtill utökas diskrimineringsgrunderna med ålder och könsöverskridande identitet och uttryck.
Konsulenten på Röda korsets byrå mot diskriminering Jan-Olov Madeleine Ågren gör bedömningen att den nya lagen blir till nytta, men vissa saker fattas också.-Bra tankar är att man väljer att dra ihop ombudsmännen till en myndighet. Det bör ge förutsättningar för en mer koncentrerad syn på själva diskrimineringen, på själva trampandet på mänskliga rättigheterna. Samordningsfördelar ska det ju också ge så att det går lättare att utbyta erfarenheter utöver diskrimineringsgränserna, säger han.Kännbara böter välkomnas av byrån, Jan-Olov Madeleine Ågren säger att de relativt få gånger skadestånd dömts ut så har det varit frågan om väldigt låga belopp, alltifrån 10.000 kronor till maxbelopp på 40.000-50.000 kronor.-Den typen av skadestånd fungerar inte preventivt. Det är nog ingen arbetsgivare eller krogägare som funderar över eller avskräcks av att åka på skadestånd på 10.000 kronor. Tanken med den nya varianten som kal-las diskrimineringsersättning är en ren ersättning till offret och att det ska ha högre belopp, säger han.Bristande tillgänglighet
Kritik riktar han mot att inte bristande tillgänglighet för funktionshindrade klassas som diskriminering. Många hade sett fram emot det. Primärt handlar det om fysisk tillgänglighet, att funktionshindrade har tillgång till offentliga lokaler.-Det finns ju lagar som berör ämnet men inte på det här sättet så att det går att betrakta som diskriminering. Orsaken man uppger är att man inte hunnit utreda konsekvenserna.Jan-Olov Madeleine Ågren har även själv arbetat för införandet av den nya diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet och uttryck. Det var via föreningslivet, RFSL och Transvestitföreningen FPE-S, och då bland annat genom seminarier och remissvarsskrivande.-I huvudsak känns det ganska fantastiskt att det är på väg in. Det finns inte många exempel utomlands att gå på, det finns inget land som har motsvarande, frånsett någon delstat i USA och i Australien. Men annars så är vi pionjärer, det är modigt att vi tar det steget, säger han.Förslaget är skickat på lagrådsremiss och förväntas träda i kraft första januari 2009 om allt går enligt planerna.
Så jobbar vi med nyheter