Den pippin tas bort från matsedeln i Luleå

Den thailändska kycklingen schasas bort från matborden på skolor, förskolor och äldreboenden i Luleå. Men åtgärderna har litet med WWF-larmet att göra.

Ny kyckling. Måltidspersonalen på gymnasiebyn har fått sluta servera thailändsk kyckling. Nu är det svenska kycklingar som gäller berättar Kate Fahleson, Eva Lundström och Hakibe Shaipi.

Ny kyckling. Måltidspersonalen på gymnasiebyn har fått sluta servera thailändsk kyckling. Nu är det svenska kycklingar som gäller berättar Kate Fahleson, Eva Lundström och Hakibe Shaipi.

Foto: Anders Köjs

Luleå2016-05-31 19:00

Kycklinguppfödarna i Thailand använder mycket antibiotika. Därför bör vi inte köpa och äta thailändsk kyckling. Det menar Världsnaturfonden (WWF) när man lade fram sin köttguide i veckan. Där fick thailändsk kyckling rött ljus.

Luleås förskolebarn och skolelever har serverats thailändsk kyckling av kommunen. För två år sedan utryckte kommunalrådet Yvonne Stålnacke att det var något som hon inte tyckte var bra. Och nu har den thailändska kycklingen till sist försvunnit från barnens tallrikar.

– För ungefär en månad sedan. Nu serverar vi bara svensk kyckling, säger Kate Fahleson.

Hon och kollegorna i skolköket i gymnasiebyn berättar att kommunen bytt leverantör och därmed fått svensk kyckling i stället. De är glada för det.

– Vi kan inte ställa krav på att en produkt ska vara svensk när vi gör en upphandling. Det vi kan styra är kvaliteten och annat, säger Marie Åkerström, kostekonom på Luleå kommun.

Denna gång ledde de kraven till att kommunen fick svensk kyckling.

– Det är något som inte berörts av stoppet från WWF, säger Åkerström.

När Kuriren besöker skolmatsalen i gymnasiebyn på tisdagen så serveras kokoskyckling med ris. Eleverna har dock ingen kunskap om kycklingens ursprung.

– Det är aldrig någon som upplyst oss om det. Vi har inget annat val än att äta det vi blir serverade, säger David Ideklev som intar skollunch med William Johansson Mwanga och Mathias Lilljebäck.

De tre har ändå viss koll på varningarna för thailändsk kyckling och den okontrollerade användningen av antibiotika där.

– Min pappa har en kusin som forskar om sånt, säger Ideklev.

Landstingets har sitt storkök på Sunderby sjukhus. Där tillagas all mat som serveras på sjukhuset men även all mat som serveras på äldreboenden, gruppboenden och till de äldre som får sina måltider via hemtjänsten.

Storköket har både thailändska och svenska kycklingar.

– Vi använder ibland förstekt kyckling och det finns bara thailändsk kyckling som är det.

Det berättar Linda Sundqvist som hanterar kostfrågor på landstingets division service.

Förstekt kyckling används i första hand i de måltider som säljs till kommunens äldreomsorg av rationella skäl. Men från och med i höst försvinner de från matsedlarna.

– Den kommer att plockas bort. Det arbetet har påbörjats, säger Linds Sundqvist. Hon säger dock att detta skett oavsett WWF:s beslut att avråda från inköp av thailändsk kyckling.

Landstinget har flera leverantörer av livsmedel men både den thailändska och den svenska kycklingen köps från Martin och Servera.

Risken för fågelinfluensa gör import av färsk och fryst kyckling från Asien förbjuden. Men det är tillåtet att importera tillagad och beredd kyckling.

Under förra året såldes 2.950 ton thailändsk kyckling i Sverige, införseln minskar och utgör nu drygt fyra procent av importerat kycklingkött.

Nästan allt går till storkök i offentlig sektor och restauranger. Barn och gamla på skolor, förskolor och äldreboenden är i första hand konsumenter.

Även nötkött från USA och Sydamerika får rött ljus på grund av antibiotika. Konsumtionen leder till en ökad antibiotikaresistens som försvårar användandet av antibiotika i sjukvården.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!