Den livsfarliga stressen

Jobbstress ökar risken för hjärtinfarkt. Professor Töres Theorell är säker på sin sak: förbättrad arbetsmiljö sparar både lidande och pengar.

Stressforskning. Professor Thöres Theorell anser att riskerna med hög och långvarig stress i arbetslivet måste tas på större allvar.

Stressforskning. Professor Thöres Theorell anser att riskerna med hög och långvarig stress i arbetslivet måste tas på större allvar.

Foto: Johan Nilsson

Luleå2015-11-12 06:00

Du rusar för att hinna prestera maximalt, tänjer på dina inre gränser. Ändå upplever du att du saknar kontroll. Medan du i ett försök att skapa överblick bockar av arbetsuppgifter växer högen av olästa mejl.

Du drabbas av yrsel och hjärtklappning men fortsätter i samma tempo.

Till chefen har du kanske sagt att du är stresstålig och ”gillar att ha många bollar i luften”. Chefen har i sin tur varit tydlig med att stresstålighet är nödvändigt. Annars har du inte rätt egenskaper för jobbet.

– Vi har olika gränser. En del tål lite mer och andra tål mindre, men ingen tål hur mycket som helst. Man kan ge järnet under en period men måste alltid ha återhämtningsperioder mellan stressperioderna. Det är det som är nyckeln till allting, säger professor Töres Theorell, vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Han har lett lett en grupp forskare som sammanställt en mängd europeiska studier.

Resultatet avslöjar ett tydligt samband mellan stress och hjärtsjukdomar. Genom att stressa mindre på jobbet kan man minska risken för hjärtinfarkt med upp till 30 procent.

– Förutom att det kan öka risken för hjärtinfarkt, kan det också öka risken för stroke. Lägger man ihop konskvenserna på hälsosidan så behöver man förstå att detta är allvarligt, säger Theorell.

Supermänniskor som klarar att rusa fram utan återhämtning finns alltså inte.

Därför bör arbetsvillkoren, menar Töres Theorell, anpassas efter människorna. Något som han även ser som samhällsekonomiskt lönsamt.

– Jag tycker själv att det är för mycket betoning på egenskaper i de här diskussionerna. Det är viktigt att titta på helheten: individen och omgivningen. Det sägs att man inte kan göra något åt hur arbetslivet ser ut, att det ser ut som det ser ut. Men det är strunt. Det är klart att man kan förändra arbetslivet, säger han och fortsätter:

– Det kan hända att det kostar pengar till att börja med, men det är pengar man kan få igen senare. Kostnaderna för ohälsa är mycket större än de flesta arbetsgivare är medvetna om. Det är inte bara sjukskrivningar utan nedsatt produktivitet. De andra som blir kvar får jobba mer. Och det ska in någon ny som de som är kvar får lära upp. Man får missnöjda kunder när man har arbetstagare som är irriterade och stressade. Det uppstår oftare konflikter när personer är stressade. Det blir fler mobbningsprocesser, avgångsvederlagsprocesser – allt sådant kostar pengar.

Den livsfarliga stressen

Det finns ett tydligt samband mellan stress i arbetslivet och hjärtsjukdomar.

Riskfaktorer är låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete, höga krav på sig, pressande arbete, orättvisa, obalans mellan ansträngning och belöning.

Mindre stress i arbetet kan minska risken för att drabbas av hjärtinfarkt med uppåt 30 procent.

Det visar en europeisk studie gjord av forskare från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Undersökningen bygger på data från 13 studier som samlats in under 21 år från flera europeiska länder. Totalt omfattades cirka 197 000 personer av undersökningen som publicerades i The Lancet 2012.

Källa: Stockholms universitet samt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!