Området finns med bland de nio nya naturreservat som Länsstyrelsen i Norrbotten valt att bevara.
– Det är en av de största naturvårdssegrarna i Sverige på många år. Det är få saker som varit lika utdraget och krävt lika stort engagemang. Jag kan knappt begripa att vi lyckades till slut, säger eldsjälen Mats Karström.
I januari 1986 lämnade biologiläraren Mälardalen för att flytta till Vuollerim. Ett halvår senare tog han initiativ till skogsföreningen Steget före.
Han var med att skapa en ny inventeringsmetodik för att hitta höga naturvärden. Fokus låg på utrotningshotade växter, lavar och svampar.
I slutet på 1980-talet slog föreningen larm om att höga naturvärden riskerade att gå förlorade om Domänverkets planer på avverkning i Jielkká-Rijmagåbbå fullföljdes.
Motståndet resulterade i en mängd artiklar i bland annat Norrbottens-Kuriren.
– Det största ögonblicket var nog när jägarna i Porjus ställde in älgjakten för att leta efter ringlav tillsammans med oss. Det har bara hänt en gång i historien. Jägarna insåg att om de måste hjälpa till för att få behålla sina orörda jaktmarker, minns Mats Karström.
Steget före bevisade att området innehöll flera sällsynta, utrotningshotade lavar som exempelvis ringlav, grenlav och aspgelélav.
Ringlaven hamnade till och med på omslaget till en av Sveriges på den tiden mest lästa böcker, nämligen telefonkatalogen.
– Det årets tema var utrotningshotade djur och växter. I Värmland var motivet varg och I Norrbotten föll valet på ringlav. Jag är lite trög. Det var först senare som jag insåg humorn, berättar Mats Karström och brister ut i skratt.
Arbetet fick gensvar. I Baltikum samlade barn in pengar för att rädda urskogen. EU gav Sverige bakläxa och uppmanade regeringen till ett ökat skydd av området.
Enstaka kalavverkningar hann verkställas innan protesterna resulterade att Jielkka-Rijmagåbbå blev Natura 2000-område, men det handlade inte om en lika stor yta som nu blir naturreservat.
– Det känns helt otroligt grymt. Jag har funderat hur mycket tid som jag har ägnat åt det här området. Jag tror att det handlar om ett års heltidsjobb, effektiv tid, säger Mats Karström.
Naturreservatet Jielkká-Rijmagåbbå i Jokkmokks kommun sträcker sig över 377 kvadratkilometer. Det är ett område där fjällkedjan och skogslandskapet möts.
Det har kallats ett av de sista vildmarksområdena i Europa med både björn, järv och lo i markerna. Här finns fångstgropar, kåtalämningar och marker som fortfarande används till renskötsel, jakt och fiske.
Delar av reservatet har stått orörd sedan inlandsisens avsmältning för 10 000 år sedan.
– Det häftiga är storleken på naturreservatet. Det är unikt om man tittar på växter och djur. Jag brukar kalla ringlaven för en ädelhänglav. Den är väldigt kräsen och trivs bara i de finaste gammelskogar, gärna intill en bäck.
Genom åren har föreningen och Mats Karström personligen fått ett 20-tal miljöpriser för sitt arbete.
I dag finns Steget före inte längre kvar, men biologiläraren från Vuollerim är fortfarande engagerad i arbetet att skydda skogar med höga naturvärden.
– Jag sitter i förhandlingar med myndigheter och skogsföretag.
Föreningens metodik används i dag av naturvårdare, skogsbolag och offentliga myndigheter.
Hur kommer du att fira?
– Vi har tänkt oss att arrangera en invigning nästa sommar. Jag vill att det ska bli en process där så många som möjligt kan känna sig delaktiga. Det är många som bidragit till den här framgången och min tanke är att bjuda in allihopa, säger Mats Karström.
Ett par veckor efter intervjun överklagade Jokkmokks kommun till regeringen och kräver att beslutet om bildandet av naturreservatet i Jielkka-Rijmagåbbå ska upphävas.
mikael.leijon@kuriren.com
0920 - 26 29 03