Han är dock ett exempel på att nobelpristagaren också kan vara en klassiker och han varnade, långt innan andra, för möjligheten att USA kunde förvandlas till en diktatur av antiliberala och rasistiska krafter. Allra tydligast gjorde han det i boken ”Sånt händer inte här” som gavs ut 1935. Men budskapet är lika tydligt i den stora typskildringen av den amerikanska brackan Babbitt, fastighetsmäklaren som slits mellan livets och demokratins frestelser och under ett ständigt sneglande väljer fel bland de amerikanska idealen.
Han anpassar sig, han fogar in sig i efterblivenheten, lagom otrohet, lagom skumma affärer, lagom sprit och cigarrer och till slut även lagom engagemang i staden Zeniths antidemokratiska förbund som kämpar mot fackföreningar, liberaler och socialister. Babbitt är bilden av den opportunistiske strebern som svär trohet åt alla amerikanska frihetsideal men till vardags föredrar den omoraliska girighetens praktik.
Boken kom redan 1922 och det är omöjligt att inte uppfatta Donald Trumps ansikte när Lewis beskriver George Babbitts. Se och höra pladdret, falskheten, godtyckligheten och föreningen slughet/obildning. När Babbitt grips av tvivel över sitt välordnade liv i villaförorten löser han det genom att pröva än det ena, än det andra. Han går som oförvitligt kristen längs söndagsskolekommitténs vägnar, han ställer stegen in i politiken som en lysande demagog, han vacklar längs otrohetens stig med en vacker änka som han hjälpt till bostad, han vandrar i Maines vildmarker och skulle kanske drömma Thoreaus drömmar om han inte vore fullständigt illitterat, seriemagasin är hans djupaste läsning.
Lewis beskriver hur djupt antiliberalismen är förankrad i det amerikanska samhället, hur det finns en förvriden spegelvärld till de högstämda konstitutionella fraserna om alla människors lika värde; en småhandlarens praktik som tvärtom befäster alla människors olika värde. Hur en trolldryck blandas av rasfördomar, bildningsförakt, demokratihat och en skränig grisversion av kristendomen. När tillräckligt många dricker sig berusade på den dekokten kan det bara gå åt skogen. En Trump blir då president. För Babbitt går det likaledes bra, han tar snedsteg och kommer sig, inte utan vånda. Fortsätter sin bana som den inbillade karlakarl han är, oförmögen att en enda gång svara mot demokratins krav på en rimlig medborgare.