Meaza från Boden var en av de som samlats för att demonstrera mot förtryckningarna av folket i Tigray-regionen.
Torsdagen den 4 november markerar ett år sedan väpnade konflikter bröt ut i norra Etiopien, mellan den etiopiska staten och Tigray Defense Forces. Under året som gått har striderna mattats av för att nu eskalera igen. Gradvis förvärras rapporteringen och vittnar om både svält, övergrepp och drönarflygningar.
Utanför stadshuset i Luleå hade ett 20-tal demonstranter från Norrbottens tigreanska förening samtats för att demonstrera mot förtrycket och våldsamheterna.
– Folk i Tigray saknar bostad, bankerna är stängda, det finns ingen möjlighet till vård och om du är tigrean blir du kastad i fängelse, säger Beniam från Boden, som är en av demonstranterna.
Demonstranterna förmedlar att befolkningen i Tigray varken har tillgång till internet eller telefon och flera av dem har inte hört av sin familj på över ett år.
– Nu är det ett år sedan jag hade kontakt med min familj senast, jag vet inte om de lever eller är döda, säger Meaza från Boden.
Hon fortsätter:
– Makar sitter inspärrade och Etiopiens försvarsmakt knackar dörr, inte ens barnen skonas, de arresteras också endast för att de är födda som tigeraner.
Det finns ännu inget slut på horisonten vad gäller konflikterna i Tigray och det är svårt att nå ut med humanitära insatser, vissa områden har inte nåtts överhuvudtaget, rapporterar Föreningen för utvecklingsfrågor. Tillgången på mat har strypts åt och sedan våren 2021 har FN rapporterat om dödsfall i direkt anknytning till svält. Så sent som i juli 2021 larmade UNICEF att 100 000 barn riskerade att dö av undernäring i Tigray.
– Just nu är Tigray helvetet på jorden. Folket får äta gräs och löv. Import och export har stoppats och jag vet inte som Sveriges politiker är medvetna om detta, fortsätter Meaza.
Beniam från Älvsbyn. "Det är inget brott att födas som tigrean men folk fängslas på grund av sin etnicitet", säger han.
Vittnesmål uppger också mycket grova övergrepp där förövarna närmast uteslutande finns representerade i den etiopiska armén. Stöld, materiell förstörelse och regelrätta våldtäkter används som del av krigföringen.
– Vårt folk blir systematiskt våldtagna det är fruktansvärt, säger Meaza.
2019 tilldelades Etiopiens premiärminister, Abiy Ahmed, Alfred Nobels fredspris för sina insatser att nå historisk fred med grannlandet Eritrea. Det är sedan hans tillträde som premiärminister 2018 som konflikterna i landet har eskalerat gradvis och i värsta fall spekuleras det om landets sönderfall.