Utifrån en omfattande studie över olika saneringsmetoder som tagits fram och testats i labbmiljö har Jurate Kumpiene och Ivan Carabante, forskare vid LTU, valt ut särskilt lovande metoder som man vill vidareutveckla och testa ute i fält. Det handlar dels om att använda oxidationsmedel och olika såkallade "fria radikaler".
Ett treårigt projekt med start i september kommer att testa vilka metoder eller kombinationer av olika metoder som fungerar bäst.
– Det kanske inte blir den effektivaste metoden utan man får hitta en kompromiss mellan pris och effekt, säger Jurate Kumpiene, professor i avfallsteknik vid LTU.
En orsak till att kemikalierna är svåra att sanera är att de är lösliga i vatten.
– De fastnar inte i något och därför sprids de vidare, säger Kumpine.
Parallellt med LTU-projektet kommer det att drivas ett projekt vid Uleåborgs universitet för att ta fram ett material som kan absorbera gifterna ur vattnet för att på så vis kunna bryta ner dem.
Det är framför allt vid flygplatser och brandövningsplatser som kemikalierna finns koncentrerade, men de förekommer också i en lång rad olika hushållsprodukter.
– Dessa medel började användas efter andra världskriget. Då såg man att de förbättrade vår levnad men man tänkte inte på konsekvenserna, säger Kumpiene.
I dag är man mer noggrann med att testa kemikalier och väga in olika miljöeffekter, förklarar hon.