Längst ut mot havsbandet ligger Kallfjärdens naturreservat. Det handlar om ett vidsträckt skärgårdsområde på 16 000 hektar som sträcker sig från det nordöstra hörnet av Piteå kommun in i den södra delen av Luleå kommun.
Området innehåller sammanlagt 18 öar och ett antal mindre skär och grund.
– Det är en miljö som nästan är helt opåverkad av människor. Det finns några gamla fiskeläger kvar, men nästan inga stugor. Det har inte grävts några pirar eller muddrats och här finns några av länets mest förnäma fågelöar, berättar Per-Anders Jonsson.
Det var egentligen det rika fågellivet som fick Länsstyrelsen att intressera sig för området. Här finns till exempel en sällsynt koloni av tobisgrisslan. Fågelfaunan medför att några öar har tillträdesförbud den 1 maj till 31 juli.
– Reservatet borde ha bildats för minst tio år sedan om vi inte hade kört fast i diskussionerna med Mannöns samfällighetsförening som äger marken på några öar. Vi vill helst undvika att köra över markägare. Vi försökte in i det längsta, men till slut måste vi komma till ett beslut.
Markägarna anser att bildandet av naturreservat borde ske på frivillig väg och inte med tvång. De tycker också att staten i första hand borde skydda sin egen mark.
Beslutet om bildandet av naturreservatet är interimistiskt vilket betyder att skyddet gäller fram till regeringen tagit ställning till överklagan.
Per-Anders Jonsson är övertygad om att fler marina områden i Norrbotten kommer att bli naturreservat under de kommande åren.
– Regeringen prioriterar arbetet med marint områdesskydd. Som vanligt får vi i det här stora länet börja med att ta reda på vad det är som vi har under vattenytan. Därför har vi de senaste åren jobbat mycket med kartläggning av naturvärden för att samla kunskap om områden som är värda att skyddas.
Först ut blev ett så kallat ytterskärsområde med sälar, harr och havsöring. Nu riktar Länsstyrelsens havsbiologer blicken mot länets grunda havsvikar.
– Det är i de grunda havsvikarna som det mesta som lever i Bottenviken produceras. Man brukar kalla det för fiskarnas barnkammare. I den varma miljön finns också en unik vegetation. Här finns inga ålgräsängar eller blåmusselbankar som på ostkusten, men vi har andra sällsynta arter med höga naturvärden som exempelvis kransalger, förklarar Per-Anders Jonsson.
Bland annat studeras den marina miljön i redan befintliga skärgårdsreservat inom Haparanda skärgård för att se om besluten ska kompletteras till att också täcka områden under vattenytan.