Klockan är 9.00. I en av de tre ugnarna står ett tiotal bleck med fiskgratäng och puttrar. Carina Johansson drar ut metallställningen som finns i ugnen. Hon sträcker eller böjer sig för att kunna plocka ut varje bleck i den höga ställningen. Sedan försluter hon det med ett lock, lyfter upp blecket igen och skjuter in det i det lilla värmeskåpet som ska transporteras till en av kommunens skolorna med mottagningskök. Framför ugnarna står en massiv gryta. Den är fälld framåt för att Anita Hyrkäs lättare ska komma åt potatismoset. Med ryggen framåtlutad och med ett kärl, stor som en kastrull, i ena handen skyfflar hon moset ner i en kantin som sedan forslas samma väg som blecket med fiskgratäng. Skolkökets fem medarbetare började arbeta halv sju på morgonen. Tre timmar senare ska maten vara färdig och värmeskåpen vara fyllda med nästan 800 portioner. Totalt lagar Tunaskolan 950 portioner mat per dag.
Det är dags för avhämtning av värmeskåpen när Birgitta Holm går in på kontoret för att beställa varor. Hon klickar upp ett recept på datorskärmen. Det viktigt att följa anvisningarna, som anger allt från flera kilo fisk till antal gram med salt, så gott det går eftersom alla måltider är kostnads- och näringsberäknade.
– Jag ser det som en mall. Det är viktigt att smaka av maten så det smakar gott. Men det är också viktigt att inte lägga i allt för mycket extra av något på grund av näringsvärdet. Det får inte bli för fett till exempel, säger Birgitta Holm, Tunaskolans kock med samordningsansvar.
Innan lunch ska personalen leverera mat till barnen på förskolan Kristallen. Vissa barn äter i det färdigdukade lunchrummet medan två klasser får sin mat serverad på avdelningen. Det tar lite tid att få ner rampen för att komma upp för trappan. De fipplar lite med nyckeln och till slut får de ner rampen.
– Man ska inte stressa, säger Birgitta när de når toppen av trappan.
Klockan slår 11.00. Hungriga elever kommer i sjok och tar för sig av salladsbuffén och gratängen. Under en timme ska 270 barn äta. Det är delade meningar om maten, en del rynkar på nästan när de förstår att det är fisk på menyn. Kökspersonalen på Tunaskolan försöker alltid få eleverna att smaka på maten, och sen kan de avgöra om de gillar den eller inte.
– Det är ofta samma personer som kommer och säger att maten inte är god, nästan alltid innan de smakat på den. Men lika ofta kommer de tillbaka och vill ha mer, säger Johnny Sandman som ansvarar för specialkosten.
Han berättar att det funnits tillfällen då de ansett att råvarorna de fått inte hållit den kvalité de vill ha. Det har hänt att de gjort om hela maträtter på grund av råvarorna.
– Det är våra chefer som bestämmer vilka råvaror vi kan använda oss av. Men de lyssnar faktiskt på oss om vi säger att en råvara inte höll måttet och då byter de ut den råvaran, säger han.
De räknar tallrikarna varje dag efter lunch för att se hur många elever som ätit i matsalen. Den här dagen guppar 92 tallrikar i det höj- och sänkbara stället. Dagen innan var tallrikarna bara fem till antalet. Personalen menar att det finns en jargong, och en allmän attityd, om att skolmaten inte är god. Men vissa rätter är mer eller mindre populära. Speciellt de vegetariska rätterna som ska serveras en gång i veckan har mött mothugg.
– Det är ett politiskt beslut. Men man skjuter budbäraren, säger Birgitta Holm.
– Skolmat och vegetariskt är ungefär samma sak, det är inte bra i mångas ögon, säger Johnny Sandman.
Två gånger per termin är det matråd där elever och skolpersonal lägger fram sina synpunkter, både positivt och negativt. Isvatten, en önskevecka, ingen blandad sallad och mer pizza är några av förslagen från eleverna.
– Jag upplever att eleverna förstår när jag förklarar varför de inte kan få exempelvis pizza oftare, säger Birgitta Holm pekar på de näringsmässiga skälen.
Lunchrushen är slut, men inte arbetsdagen. Klockan är 13.00 och nu ska allt från tallrikar och bestick till kantiner och bleck diskas och ställas tillbaka. Köksgolvet ska spolas med en högtryckstvätt, skrubbas och sköljas. De 43 borden ska torkas och sen ska de 172 stolar hängas på bordsskivan. Mellanmål till 25 barn ska plockas fram, göras i ordning och serveras. Tempot under arbetsdagen pendlar hela tiden mellan lugnt och intensivt. Klockan 15.00 ska allt vara färdig.