Arbetet med Framtidens skola har varit en av de hetaste frågorna i Luleå under 2015 och 2016. Det har handlat om informationsmöten, demonstrationer, krav på folkomröstning och annat.
Efter vissa justeringar klubbades till slut förslaget igenom i kommunfullmäktige, samma fullmäktige som senare också avslog en begäran om en folkomröstning i frågan.
För att få svar på hur skolan skött kommunikationen med Luleåborna kring skolfrågan så har Sifo, på uppdrag av skolan, gjort en undersökning och per telefon intervjuat 1 000 Luleåbor.
– Kunskapen och kännedomen om Framtidens skola är låg. Varannan medborgare känner inte till projektet, säger Martin Ahlqvist, Sifo, som tillsammans med kollegan Caroline Theorell, sammanställt resultaten av svaren.
De konstaterar också att bristen på kunskap kring syftet med Framtidens skola är stor.
– Vi ser att man tycker att skolan är viktig, men vi har inte nått ut med innehållet i Framtidens skola. För vi har inte gjort det för att spara pengar, så nu måste vi utvärdera våra kommunikationskanaler, säger Karina Pettersson Hedman, skolchef i Luleå.
Hon tycker att de i media till för stor del fått stå till svars för kritiken från motståndarna till förslaget.
– Där har det nog blivit lite övervikt i media, i stället för att vi fått uttrycka vad vi vill med det här, påpekar Karina Pettersson Hedman.
Av de tillfrågade så varade 46 procent att de ville ha en folkomröstning i frågan och 45 att de inte ville det. Helt jämt med andra ord.
Processen går nu vidare och nu kommer man att jobba område för område och ha dialoger med berörda.
Sedan tidigare har fullmäktige beslutat att hela processen ska tredjeparts granskas.