Videon är inte längre tillgänglig
Sommarmånaderna är något som de allra flesta ser fram emot. Sol, värme och ledighet. Att ta en öl ute på gården eller åka iväg på semester med sina nära.
Men det finns en baksida.
Ledighet leder till ökad alkoholkonsumtion. Den ökade konsumtionen leder till mer våld.
Sommaren är den värsta perioden för personer som lever i våldsamma relationer.
Under månaderna juni, juli och augusti ökar antalet anmälningar av grov kvinnofridskränkning med i genomsnitt sex procent. Det visar statistik som Brottsförebyggande rådet, Brå, tagit fram för perioden 2001-2011.
- Man lever tätt tillsammans under semestern och människor dricker mer. Det kan göra att våldet syns tydligare. Samtidigt finns våldet hela tiden i de här relationerna, antingen pågående eller latent, säger Ann-Charlotte Wallström som tillsammans med Kerstin Wanhatalo utgör personalen på Freda-mottagningen.
Båda är dock noggranna med att poängtera att det inte finns något linjärt samband mellan alkohol och våld.
Runt 50 besökare
I centrala Luleå ligger mottagningen. En plats dit personer som upplevt våld i nära relationer kan komma för stöd och hjälp.
De första våldsutsatta kvinnorna sökte sig dit den 5 mars, sedan dess har runt 50 personer varit där.
- De som kommer hit är oroliga, rädda och lever i en kaotisk situation. Vi tar det steg för steg och hjälper till, säger Kerstin Wanhatalo.
Freda-mottagningen har tre skyddade lägenheter på olika platser i länet som är till för dem som av olika anledningar inte kan bo i sina hem. Där får de bo i upp till fyra månader. Det är kostnadsfritt att besöka mottagningen och personalen har tystnadsplikt.
Hittills är det bara kvinnor som har besökt mottagningen. Män är kraftigt överrepresenterade som förövare i våldsamma relationer. 2009 var över 90 procent av de misstänkta gärningspersonerna i kategorin män.
Politikerna positiva
Länge har det varit de ideellt baserade kvinnojourerna som tagit hand om offer för våld i nära relationer. Freda-mottagningen är en kommunal verksamhet.
Nu finansieras verksamheten med pengar från länsstyrelsen, och de har sökt nya medel för 2013. Hoppet är att kommunen ska göra det till en ordinarie verksamhet.
- Vi får positiva besked av våra politiker, detta är något de vill satsa på och som de tycker är viktigt, säger Kerstin Wanhatalo.
I de våldsamma relationerna hamnar ofta barnen i kläm. Den ena föräldern är upptagen med att bruka våld, medan den andra är upptagen med att bli utsatt.
- Barnen har ingen att prata med, för de kan inte springa till sina föräldrar och söka hjälp. Därför erbjuder vi Trappan-samtal med dem, säger Ann-Charlotte Wallström.
Trappan-modellen utvecklades i slutet av nittiotalet på initiativ av Rädda Barnen. Den går ut på att barn ska få sätta ord på sina erfarenheter och därigenom få ett sammanhang för situationen.
- Genom att måla, läsa berättelser och rekonstruera händelser får de bearbeta det som hänt. Barnen bär mycket inom sig, säger Kerstin Wanhatalo.
"Vi hör, de upplever"
Det är ofta hemska livshistorier de får ta del av på mottagningen. Att höra om den ständiga rädslan och grymheten som är verklighet för vissa kan vara påfrestande.
- Men vi har jobbat länge med socialt arbete, så vi har ju en professionell roll vi går in i. Vi hör historien, de upplever den, säger Kerstin Wanhatalo.
Ann-Charlotte Wallström fyller i.
- Samtidigt måste man reagera, annars är det kanske dags att byta jobb. Jag känner en ödmjukhet inför att de kan berätta så svåra saker åt någon.