Julafton firas den 24 december. Året är snart till ända och 2017 tar vid den 1 januari. Men så är det inte överallt. Vilket år eller månad det är beror nämligen på vilken kalender en väljer att följa. Sverige övergick till den gregorianska kalendern, som är den kalender som gäller i de flesta av världens länder, för mer än 200 år sedan. Men i Ryssland använder sig den rysk-ortodoxa kyrkan av det äldre systemet med en juliansk kalender. Och de olika kalendrarna ligger några veckor i otakt, den julianska 24 december är den gregorianska 6 januari.
Katerina Ekström flyttade till Sverige för 13 år sedan. Och hon har levt länge med ett dubbelt firande av julen.
– Jag är ryss, men jag kommer från Lettland. De har liknande traditioner vid jul som i Sverige, och firar i december. Därför var jag van vid det när jag flyttade hit. Det gläder mig att kunna fira två gånger. Det är roligt, säger hon.
I Sovjetunionen förbjöds i mångt och mycket julfirande. Men när kommunismen föll 1991 blev julafton en helgdag, och ryssarna kunde fira igen.
– Eftersom man inte kunnat fira jul höll man upp nyår lite mer istället. Och man flyttade över firandet dit och gav varandra presenter. Men om jag ska fira och göra sådana saker så blir det på julafton, säger Katerina Ekström.
Rysk-ortodoxa troende fastar också i 40 dagar innan julafton. Tanken är att avstå från kött, mjölk, fisk, ägg och allt som kommer från djurriket.
– Men det går att fuska lite. Man kanske har barn eller så, det är inte alla som är jättenoga med det där. Men det är bra för själen, vi äter så mycket mat nu för tiden och man mår bättre av att avstå ibland. Drick mycket vatten och koppla av, säger Katerina Ekström.
Hon känner att den ryska julen i januari är den riktiga julen, den som hon är uppvuxen med och som ska uppmärksammas. Men tycker att det är roligt att fira en svensk jul också.
– Jag satt med min man för ett par dagar sedan och pratade om vad vi ska äta till jul. Och det blir ju mest svenskt, med köttbullar och prinskorv och sådana saker. Men vi ska ha en del ryska sallader. Vi ska dela ut presenter och titta på Kalle Anka och sedan blir det ryskt firande i januari. Jag tycker att man ska kunna svenska traditioner också. De är roliga och viktiga att kunna.
Katerina Ekström tycker att det viktigaste med julfirandet är maten. Och hon säger att fastän julafton är en mer religiöst inspirerad högtid i Ryssland än vad den är i Sverige så är maten den gemensamma nämnaren mellan de två ländernas firande.
– I Sverige äter vi risgrynsgröt och i Ryssland vetegröt, kutja. Och mycket fisk och kött, precis som i Sverige.