De dominerar forskningen

Det kan bero på ämnet, att de kvinnliga lärarna fungerat som förebilder eller på att det är svårt att bli ende mannen i en kvinnlig arbetsgrupp. Inom informatik studerar man hur människor eller organisationer använder sig av informationsteknik, IT, för att se om användningen kan göras mer ändamålsenlig.  ? Vi är mitt mellan människan och tekniken, vi är inte experter på teknik och inte på människan, förklarar docent Anita Mirjamdotter, vi är experter på samspelet mellan människa och teknik. Deras forskning befinner sig i olika verksamheter. Hur vårdens elektroniska journaler kan användas optimalt, hur medborgarservice kan fungera smidigt, utformningen av 24-timmarsmyndigheten eller hur hemtjänsten kan förbättra sitt arbete är några projekt. Identifierar behov De är också igång med att skapa en portal för att inventera unga entreprenörers behov, ?Need finding?, och möjligheter att dela kunskap över landgränserna, Entrepreneur Knowledge Community, EKC. Portalen testas i Europa under våren. I ett annat projekt identifierar de behov och IT-lösningar i glesbygd.  ? Vi har gjort intervjuer med renskötare om hur de använder IT idag och ser vad de har för behov, berättar Marita Holst. Fem av gruppens åtta kvinnor funderar kring kvinnodominansen som inte speglar könsfördelningen på utbildningsprogrammet, där det är lika många tjejer och killar. Bra ledare De berättar att en professor på området, Peter Checkland, generellt skriver bättre uppsatser i ämnet och att de verkar ha en naturlig fallenhet för systemtänkande och helhetsperspektiv.  ? Att få det att fungera utifrån helheten tror jag är kvinnligt, säger doktorand Marita Holst. De är överens om att deras forskargrupp skiljer sig från många andra, men det beror inte på kvinnodominansen. Det kopplas i stället till att Anita Mirjamdotter och Birgitta Bergvall-Kåreborn är bra ledare. De står för samarbete, entusiasm och mycket positiv respons i stället för revirpinkande och maktkamp. Deltar inte i maktspel  ? Vi ställer upp på varandra i forskningen, stöttar varandra. Det är stor skillnad mot andra forskargrupper där det är mera vassa armbågar, säger Marita Holst. De försöker lyfta fram kollegorna, uppmärksammar när någon förminskar sina arbetsinsatser och tycker att det råder öppenhet och trygghet i gruppen.  ? Det råder en förtroende- och dela med sig-kultur i stället för att sitta och hålla på sitt, säger Anita Mirjamdotter.  ? Aldrig hade jag kunnat tänka mig för tio år sedan att jag skulle hålla på med forskning. Bara att läsa på universitet var ett stort steg, säger Marita Holst. Nackdelarna med att vara enbart kvinnlig personal handlar om löner och att kvinnor oftast inte deltar i maktspel på samma sätt som män. Man måste föra fram sig själv, synas och finnas med i strategiska grupper för att göra karriär. Diskussion om lön  ? Jag är väldigt förvånad att jag gjort karriär trots att jag är öppen och inbjudande, säger Anita Mirjamdotter. Hon beskriver att män fått hög-re lön där de formella förutsättningarna varit lika. De som uttalat jobbat med tekniken har fått mer pengar. Hon frågar sig om det är för att man tror att tekniken ska lösa allt.  ? Generellt sett upplever jag att vi haft lägre lön än de som jobbat på data och Systemvetenskap. När de unga tjejerna skulle anställas har det alltid varit en jädra diskussion om lön, men aldrig när killarna anställdes, de har varit så attraktiva, säger Anita Mirjamdotter. Synliggör kvinnor När det blev en gemensam avdelning för systemteknik, år 2002, har man försökt justera upp kvinnornas löner, men det tar tid eftersom löneutrymmet alltid är så litet. Under våren anställs en professor i informatik, vem det blir är inte klart ännu.  ? Om det blir en man då blir vårt ämne mer synligt, det är jag säker på, säger Anita Mirjamdotter. Både föregående och nya rektor, Pia Sandvik Wiklund, jobbar med att synliggöra kvinnor och driver ett projekt för att pusha fram kvinnliga ledare.  ? Alla som har tagit licentiatexamen har fått erbjudande om att vara med på en karriärplaneringsdag, säger Maria Jansson. ingrid.burman@kuriren.com 0920/375 75 faktaAntal kvinnor/män på LTU Rektor: kvinna Vice rektorer: två män Prorektor: man Universitetsdirektör: man Prefekter: tre kvinnor, tio män Administrativa chefer: elva kvinnor, en man Enhetschefer: sex kvinnor, åtta män Sektionschefer: två kvinnor, en man Professorer: 8 kvinnor, 89 män Forskare: 11 kvinnor, 21 män Forskarassistenter: två kvinnor, nio män Universitetslektorer: 45 kvinnor 131 män Universitetsadjunkter: 162 kvinnor, 153 män Avdelningschefer: 14 kvinnor, 13 män Utbildningsledare: nio kvinnor, tio män Dekanus/ordförande: två kvinnor, en man Prodekanus/vice ordförande: en kvinna, två män Doktorander: 246 kvinnor, 439 män Källa: Petter Berglund, personalhandläggare, LTU

De dominerar forskningen

Det är total kvinnodominans inom forskningen i ämnet informatik på Luleå tekniska universitet. Alla lärare och forskare är kvinnor.? Det har varit någon enstaka man, men de har försvunnit eftersom de varit sist anställda eller haft projektanställning, säger Anita Mirjamdotter.

Det är total kvinnodominans inom forskningen i ämnet informatik på Luleå tekniska universitet. Alla lärare och forskare är kvinnor.
? Det har varit någon enstaka man, men de har försvunnit eftersom de varit sist anställda eller haft projektanställning, säger Anita Mirjamdotter.