De bortförda barnen

<A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=794918&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: Annika Pezu litade på UD</A> <A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=794919&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: "Ingen vill ta i det här"</A> <A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=794920&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: Ensam i kampen för barnen</A> <A href="http://www.kuriren.nu/utmatningssidan.asp?ArticleID=794921&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=90&ArticleStateID=2&ort=">Läs mer: Utdrag ur riksdagsdebatt om bortförda barn</A> Om ett barn förts bort eller hålls kvar i ett land som skrivit under Haagkonventionen ska barnet skyndsamt återföras till sin hemmiljö. Det är själva tanken med konventionen. Den förälder som fått sitt barn bortfört får fylla i en ansökan om att barnet ska återföras enligt Haagkonventionen. I och med det får föräldern även skriva under att svenska UD har fullmakt att föra förälderns talan med utrikesdepartementet i det andra landet.  ? Det känns som du ifrågasätter vår kompetens när du börjar fråga om vår utbildning. Min upprördhet beror på att jag tycker att vi gör ett bra jobb. Alla handläggare behöver inte ha juristexamen. Man måste kunna prata med föräldrarna också. Vi måste vara en mix av kompetens, säger Bengt Sjöberg. Bengt Sjöberg är tingsmeriterad jurist, har arbetat som domare i hovrätten och som chefsjurist på statligt verk. Under sig har han fyra handläggare. De har just nu hand om 72 olika ärenden. I dessa ärenden ryms 93 barn som förts från Sverige eller hålls kvar i ett annat land och 21 barn som förts till Sverige mot en förälders vilja. De fyra handläggarna har hand om ungefär lika många ärenden. Två av handläggarna är tingsmeriterad jurist respektive jur. kand. Två av handläggarna har studentexamen och handelsgymnasium som högsta utbildning.  ? Ja, det stämmer och den kompetensen räcker. Om de har några juridiska frågor som de är osäkra på kan de gå till arbetskamrater och chefer, säger Bengt Sjöberg, enhetschef på konsulära enheten. Enligt Haagkonventionen ska UD informera den förälder som saknar ett barn om vad som händer i ärendet. Föräldrar tycker att de inte får någon information.  ? Vi försöker ha regelbunden kontakt med föräldrar och uppdatera dem. Dagarna på UD består till stor del av samtal med drabbade föräldrar. En viktig uppgift är att stötta dem. Därför tar vi oss tid att prata med dem. Däremot kan vi inte prata med alla från dag till dag. Vi måste få tid att handlägga ärendena också. Men föräldrar uppfattar att de får för lite information från UD.  ? Jag tycker att det är beklagligt om de uppfattar det så. Vår ambition är att hålla föräldrarna regelbundet informerade och att stötta dem. Om det inte skett så beklagar jag det. Det värsta man kan drabbas av är att bli av med sitt barn, säger Bengt Sjöberg. Har ni så många ärenden att ni inte hinner med det?  ? Om man ser fem år tillbaka i tiden så har antalet ärenden fördubblats. Vi har ökad rörlighet och fler äktenskap mellan olika länder. För fem år sedan var vi bara två handläggare och nu är vi fyra. Men vi kan alltid bli bättre. Men jag upplever att vi har tillräckligt med handläggare för att klara av arbetet. Men som chef ska jag följa utvecklingen om vi kommer att behöva ytterligare personal, säger Bengt Sjöberg. Bengt Sjöberg tycker att Sverige ligger i framkant när det gäller Haagkonventionen och att se till att barn som blivit bortförda från ett annat land till Sverige snabbt återförs till föräldern i barnets hemmiljö. I Sverige tar det ofta högst tre månader och allra högst sex månader.  ? Men jag är frustrerad över att det inte sällan tar längre tid i andra länder. Men om vi inte hade Haagkonventionen, då hade vi ingenting att ta till. Då kan vi bara försöka verka för samförstånd mellan föräldrarna. Föräldrar berättar att de fått vänta ett halvt år och 18 månader utan att få hem sitt barn.  ? Om ett ärende börjar närma sig ett år och det fortfarande inte är avgjort är det oacceptabelt. Om en rättslig process inte kommit i gång inom ett halvår har det tagit alldeles för lång tid, säger Bengt Sjöberg. I ett fall har en dom i ett Haag-ärende dröjt fem månader. Vad tycker du om det?  ? Jag tycker att det är lång tid. Om det gått så lång tid kan UD göra flera grejer. Ytterst kan vi påtala det genom att gå upp till ansvariga chefer på justitieministeriet. Normalt sätt ska dock Haagkonventionen bygga på samarbete mellan centralmyndigheterna.  ? Tyvärr känner jag att det tar för lång tid i domstolshandläggningen i andra länder. Då försöker vi trycka på. Hjälper era påtryckningar?  ? Det är nästan omöjligt att svara på. I vissa fall har det nog snabbat på processen men det är alltid svårt att veta hur en domare tänkt. Men i en del fall har det nog haft betydelse. Vi kan trycka på i ärendet men vi får inte blanda oss i andra länders domstolsbeslut. Om ett ärende tar för lång tid kan vi skriva till centralmyndigheten i det andra landet och påpeka att ärenden ska behandlas skyndsamt enligt Haagkonventionen. I vissa fall kan vi ta hjälp av ambassaden och kan kontakta utrikes/justitieministeriet, säger Bengt Sjöberg. Det finns dock medel att ta till om inget händer.  ? Min erfarenhet är att det mest effektiva sättet är att vår ambassad går upp till utrikesministeriet och påtalar för ansvariga chefer att det gått för lång tid. Det upplever jag som mest effektivt. En av huvudpunkterna med Haagkonventionen är just att ärendet ska handläggas snabbt, säger han. Bland de 72 ärenden som UD fortfarande arbetar med finns det barn som fördes bort 1996. Bland de ärenden som hör under Haagkonventionen finns det ärenden som pågått sedan år 2000.