Nicklas Kemppanien, KD Luleå.
Enligt Nicklas Kemppainen (KD) har man fört en diskussion inom Kristdemokraterna om hur man ställer sig till resurskolor och kommit fram till att för de elever som behöver extra stöd, och som inte klarar av skolan annars, skulle en resursklass kunna ses som ett alternativ. Det hade till och med kanske kunnat ses som en trygghet, snarare än ett sätt för en elev att exkluderas.
– Risken är kanske att de istället blir exkluderade i den normala undervisningen och vad är viktigast? Det är att eleverna klarar skolan och kan söka vidare och gå gymnasiet, säger han.
Sana Suljanovic
Enligt Sana Suljanovic (M) har förslaget om utredningen kommit till i samtal med verksamheter och vårdnadshavare och hon menar att resurskolor skulle kunna bli det sätt där elever som är i behov av särskilt stöd kan få det.
– Det är en mycket anpassad miljö. Det ska bli tätare resurser kring eleverna och ges en bättre fysisk lärmiljö, säger hon.
För politikerna i kommunen finns det inte någon färdig bild av hur resursskolan ska se ut, men tanken är att resursskolan ska införlivas på en vanlig skola för ett fåtal elever med särskilt stöd.
Under 2023 förändrades lagstiftningen vilket gör det möjligt för resursskolan att göra intåg som en form av en särskild insats. Det gör att politikernas förslag inte bryter mot skollagen även om det fortsatt är en gråzon när det kommer till inkludering.
– Är inkluderande att man fysiskt måste vara med i samma grupp eller är inkludering samma som att ges samma möjligheter utifrån olika lärmiljöer?, säger Sana Suljanovic.
Hon menar att man genom att kunna erbjuda resursskolor i alla fall ger de elever som inte anses klara av att gå i en klass möjlighet till ett socialt sammanhang och att det inte ska ses som en permanent lösning.
– Resursklassen borde göras sökbar för vårdnadshavare, precis som man gör via skolvalet, säger Sana Suljanovic.
Även socialdemokraterna är inne på samma linje.
Emma Engelmark (S), ordförande i bun.
– Det ska behovsprövas för de eleverna som inte riktigt kan tillgodogöra sig kunskap i skolan för det är fruktansvärt att inte lyckas i skolan. Vi vet också att föräldrar får kämpa något fruktansvärt för att deras barn ska få den bästa utbildningen, säger Emma Engelmark (S).
Hon menar att man inom skolan i Luleå kommit långt och i många fall har specialkompetenser i socialpedagoger och specialpedagoger, att man jobbar i team runt elever med behov av särskilt stöd och att den typen av anpassning av verksamheten i de flesta fall fungerar för eleven, men inte i alla. Det är också i de fallen som hon menar att resursskolor kan bli ett alternativ.
– Det viktigaste är att kunna ge varje barn förutsättningarna för att lyckas, säger Emma Engelmark.
Inom vänsterpartiet har man tidigare varit negativt inställd till resurskolor men nu har man, sedan utredningen gällande resurskolor lämnats in, valt att ställa sig neutral i frågan.
– Det gäller att hantera det försiktigt och klokt. I många fall kan man använda anpassningar och komma långt men sedan finns det vissa gånger när det är svårt att lösa det med vanliga anpassningar och då kan det vara bra att det finns en form att jobba efter och inte använda sig av någon akut lösning. Det ska bli spännande att se vad utredningen kommer fram till, säger Mattias Karvonen (V).