GrĂ€varbetena har avlöst vandra i LuleĂ„. Ăstra lĂ€nken Ă€r ett gigantiskt projekt.
â Vi kan inte tulla pĂ„ kvalitĂ©n i det hĂ€r jobbet. Vi bygger med 100-Ă„rsperspektiv och det mĂ„ste vi sĂ€kra upp. NĂ€r det gĂ€ller kvalitetsfrĂ„gor har vi större möjligheter att pĂ„verka arbetet Ă€n vid en totalentreprenad, sĂ€ger VA-chefen Petra Viklund.
Kommunen bedömde vidare att Ăstra lĂ€nken var ett komplicerat projekt, och att risken för att hamna i Ă„terkommande diskussioner om Ă€ndrings- och tillĂ€ggsarbeten, sĂ„ kallade "Ă€tor", var stor.
â PĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet kommer vi undan det. Det Ă€r ett effektivt arbetssĂ€tt dĂ€r tidsvinsterna Ă€r stora. Stöter man pĂ„ tillstĂ„ndsprövningar som stoppar upp en etapp sĂ„ kan man starta med ett arbete i en annan Ă€nde, sĂ€ger Viklund.
â Vi har kunnat flytta personalen vartefter dit produktionen Ă€r, sĂ€ger Marianne Kallin, kommunombud för Ăstra lĂ€nken och avdelningschef för investeringar och geodata.
Ăstra lĂ€nken var en förutsĂ€ttning för utvecklingen av Kronandalen.
En vinst med projektet var att kommunen i rÀtt tid fick tillgÄng till nödvÀndig VA-kapacitet för att kunna utveckla Kronandalen.
â Samma sak gĂ€ller fortfarande. Nu sitter vi med exploateringar i andra delar. Vi ska igĂ„ng med Hertsöheden och senare Hertsölandet, sĂ€ger Viklund.
Hur bestÀms viktningen av olika omrÄden i upphandlingarna?
â Det Ă€r nĂ„got som den arbetsgrupp som gör förfrĂ„gningsunderlaget tillsammans beslutar. I den första upphandlingen fanns ett anbudspris med, men det valde vi bort i den andra. DĂ€r ville vi jobba med "mjuka parametrar", sĂ€ger Marianne Kallin.
"Vi ville jobba med mjuka parametrar", sÀger Marianne Kallin (i vitt). Vid den andra upphandlingen var pris ingen faktor alls.
Varför dÄ?
â Vi vĂ€rderade i stĂ€llet att vi ville ha den bĂ€sta organisationen. Vi vill kunna bedöma företaget och dess nyckelpersoner, samt genomförandebeskrivningen och intervjun.
PÄ det viset eliminerar ni ju bolag som kunde konkurrerat med lÄgt pris?
â Eliminerar och eliminerar...i utökad samverkan Ă€r det inte alltid man har med ett pris. Priset sĂ€tts ju tillsammans sedan. Men vi valde bort det.
â Kommer vi inte överens om priset sĂ„ har vi rĂ€tt att avbryta avtalet, sĂ€ger Petra Viklund.
Ăstra lĂ€nken sammanbinder vattenverket i GĂ€ddvik med vattenreningsverket i Uddebo.
Hur gÄr det till nÀr man exempelvis poÀngbedömer en genomförandebeskrivning eller en intervju med en platschef ned till hundradelar?
â Det Ă€r en viktning, alltsĂ„ en ekvation som man rĂ€knar fram procentuellt, sĂ€ger Kallin.
Men nÄgonstans mÄste man ju bedöma personen, exempelvis prestation under intervjun?
â Vi har ett arbetsredskap för att stĂ€lla frĂ„gorna, och sedan sitter var och en och gör sin bedömning. Det gör man inte tillsammans. Vi har en mall att gĂ„ efter, vad vi ska bedöma. Den kunskap personerna har och vad de gjort tidigare i framför allt samverkansentreprenader.
â Det Ă€r som en anstĂ€llningsintervju dĂ€r man vĂ€rderar efter olika skalor, som sedan sammanvĂ€gs, sĂ€ger Viklund.
Hur stor betydelse för utgÄngen av andra upphandlingen hade det att NCC vann första upphandlingen?
â NCC hade ingen fördel alls. Det Ă€r full konkurrens. Sedan bedömer man de olika omrĂ„dena, exempelvis genomförandebeskrivning och vad man gjort i utökad samverkan, sĂ€ger Kallin.
Marianne Kallin.
Jo, men exempelvis Peab har ju referensobjekt frĂ„n vattenreningsverk och samverkansprojekt i Botniabanan, men de vĂ€rderas inte lika högt som NCC:s referenser frĂ„n Ăstra lĂ€nken. Hur gör ni den bedömningen?
â Jag kan inte svara rakt ut pĂ„ det, men det handlar om vad man gjort i den utökade samverkan, exempelvis om det ingĂ„r likvĂ€rdiga VA-arbeten sĂ„ vĂ€rderas de högt. Och sedan fĂ„r man fram ett medelvĂ€rde av vĂ„ra bedömningar.
Vi vet att det finns personer i utvĂ€rderingsgrupper som arbetat pĂ„ företag som deltagit i aktuell upphandling, bĂ„de i Ăstra lĂ€nken och andra stora projekt. Hur ser ni pĂ„ risken för jĂ€v, att man har en relation till sitt förra företag?
â Det dĂ€r Ă€r ju jĂ€ttesvĂ„rt. Vi bor i LuleĂ„ och vi har de entreprenörer vi har. Vi fĂ„r inte in samma antal anbud som man fĂ„r i exempelvis Malmö. I Ăstra lĂ€nken ser jag inte alls nĂ„gon risk för jĂ€v. Men vi har varit vĂ€ldigt noga i de frĂ„gorna och vi har haft andra entreprenader dĂ€r vi bedömt att den hĂ€r personen ska inte vara med. Det kan exempelvis ha att göra med slĂ€ktband, sĂ€ger Kallin.
â Kommer man frĂ„n ett bolag sĂ„ gĂ„r man inte in direkt och jobbar mot det bolaget. Men sedan, hur lĂ„ng Ă€r karantĂ€nstiden? Hur lĂ„ng tid ska ha gĂ„tt innan man kan jobba mot det bolaget? Det Ă€r svĂ„rt. Vi talar ocksĂ„ om att det Ă€r viktigt med rörlighet i branschen. Men absolut Ă€r det nĂ„got vi behöver vara varsam med, sĂ€ger Viklund.
Petra Viklund