För ett par månader sedan beslutade Migrationsdomstolen att Karim Namla skulle få stanna i Sverige. Migrationsverket valde då att överklaga domen till Migrationsöverdomstolen, Kammarrätten.
Enligt Migrationsverkets presstjänst förekommer det att myndigheten överklagar ett domstolsbeslut. I så fall handlar det oftast om att de kan vara oense med domstolen och behöver därför en vägledande praxis från domstolen eller så kan det finnas felaktigheter i målet.
– I detta ärende har Migrationsverket överklagat beslutet till Migrationsöverdomstolen då Migrationsdomstolen har avgjort målet utan att Migrationsverket har förelagts att yttra sig i målet. Vilket Migrationsverket anser står i strid med förvaltningsprocesslagen, säger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.
År 2017 och 2018 inkom cirka 40 000 migrationsmål till högsta instansen, enligt statistik från Kammarrätten.
För att ett ärende ska prövas på högsta nivå måste ett särskilt kriterium uppfyllas. Det ena är ett prejudikatskäl. Det vill säga att det ska finnas ett avgöranden som kan ge vägledning för migrationsdomstolar och myndigheter i hur andra liknande fall ska bedömas i fortsättningen.
Enligt Richard Bexelius vid Kammarrätten är det ett 30-tal prejudikat varje år men att det varierar från år till år.
Det andra skälet för att ett mål ska prövas är på grund av synnerliga skäl som kan vara om den aktuella migrationsdomstolen har gjort ett grovt handläggningsfel i processen, har gjort ett grovt förbiseende eller ett grovt misstag som har påverkat utgången i målet.