"Vi ser att vi behöver göra ännu mer än vi gjort hittills", säger Anna Lindh Wikblad
Beskedet levereras från kommunledningen i samband med att ramarna för perioden 2022–2024 presenterats. Luleå behöver även låna 492 miljoner för att klara planerad drift och investeringar.
– Jag förstår om Luleåborna kan tycka att det är "kocko". Men det är ett väldigt osäkert läge i och med pandemin och de statsbidrag som är en stor del av vinsterna vet vi inte om vi får i framtiden, säger kommundirektör Anna Lindh Wikblad.
Målet långsiktigt är att ha två procents överskott per år, motsvarande 100 miljoner.
Luleås "trappa" för att komma rätt innebär mål på 50 miljoner i överskott 2022, 75 miljoner 2023 och 100 miljoner 2024. Prognosen för 2024 är i dag tre miljoner.
Sparkravet är en procent för 2022 på samtliga verksamheter utom räddningstjänsten, barn- och utbildningsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, som får lägre beting.
– Vi ser att vi behöver göra ännu mer än vi gjort hittills, men samtidigt har vi en mer balanserad bild och vill inte fortsätta med osthyvlingsprincipen. Ett högre krav på skolan hade tvingat dem till förändringar i skolstrukturen. Tidpunkten är inte rätt för det. Socialnämnden har ett bättre läge. Den har fått ett riktat statsbidrag på 30 miljoner och har goda förutsättningar att ställa om verksamheten, säger Lindh Wikblad.
Chockprognoserna om hotande jätteunderskott för Luleå kom före valet 2018, bland annat grundade på en ökad andel äldre medborgare och förändringar i skatteutjämningssystemet. Vintern 2019 tog Luleå en reviderad budget med besparingar på 270 miljoner för åren 2019–2021.
Luleå kommun har gjort jättevinster de senaste åren.
Samtidigt har kommunen levererat jättevinster. 79 miljoner 2018 blev 173 miljoner 2019 och 355 miljoner 2020. Notabelt är att vid den här tidpunkten i fjol pekade prognosen på 45 miljoner i vinst.
– Förutom att vi lyckats bra med effektiviseringarna så är det statsbidragen och att vi tvingats till en minskad verksamhet på flera håll som gjort detta. Minskat resande, exempelvis.
Hur ser prognosen för 2021 ut nu?
– Den är bättre än budget, som är på 68 miljoner.
Fortsatta investeringar i Kronandalen finns med i budgetramarna.
Investeringarna ska ligga kvar på samma nivå som beslutats tidigare, 400 miljoner per år.
Exempelvis Hertsö badhus (140 milj) finns i investeringsplanen, liksom exploatering av industriområdena Hertsöfältet och Ektjärn, utbyggnad av bostadsområdena Dalbo och Kronandalen och en reservation på 190 miljoner för ny skolstruktur.