Redan det första spadtaget ger resultat. Det följs av en dov klang, varpå hjärtfrekvensen ökar hos de två arkeologerna från Norrbottens museum.
– Vi tror att det kan handla om en gravkammare. Det är lite oklart ännu. Vi har bara hunnit blottlägga den övre delen, sade Nils Harnesk på förmiddagen.
Under ett betongfundament som en gång i tiden hållit en två meter hög gravsten på plats syns en murad 90 centimeter hög tegelvägg. Fyndet skapar frågor, men svaren är få. Det finns nämligen ingen dokumentation om en gravkammare på domkyrkoplanen.
I domkyrkoplanens hörn som ligger närmast stadsparken ska arkeologerna nu för första gången söka efter lämningar från Luleås första kyrka.
I 550 år har det funnits en kyrka på centrumhalvöns högsta punkt. Det handlar om tre byggnader, där den första byggdes i trä 1667. Den överlevde visserligen en stadsbrand, men blev med åren i allt sämre skick.
– Den första kyrkan var cirka 200 kvadratmeter stor. Vi tror att koret och altaret ligger i anslutning till det här området, förklarar stiftantikvarie Mattias Burman.
I två dagar ska utgrävningen pågå. Bland annat hoppas arkeologerna att stöta på spår av bogårdsmuren och kanske också vinkällaren som lär ha funnits under kyrkan.
Vid 16-tiden konstateras det att några spår av kyrkan hittades inte under den första dagen. Däremot kom en gravkammare och två stora gravhällar i dagern.
Den ena tillhörde borgmästare Nils Peter Bergström (1735-1801), medan det gick inte att tyda något namn på den andra gravhällen. Storleken på stenblocket och de påkostade ornament av änglar, dödskallar, timglas med vingar antyder om viss prominens.
– Det var inte vem som helst som blev begraven i sådan närhet till kyrkan. Det märks tydligt när man granskar gravstenarna härintill. På stenarna står det provinsialläkare, handlare eller rådman. Det var något av borgerskapets privilegium, säger Nils Harnesk.
Under måndagens arbete påträffades en del mänskliga kvarlevor. Luleås första begravningsplats ligger nämligen runt dagens domkyrka. Enligt kyrkogårdschef Fredrik Lundberg har mellan 6 000-9 000 människor sin sista vilorum här. Den sista jordfästningen genomfördes 1921.
– Det innebär att vi måste gå varsamt fram. Vi kommer inte att öppna gravar. Om vi hittar kvarlevor kommer de att analyseras innan de återbegravs, säger arkeologen Hanna Larsson.
Utgrävningen fortsätter under tisdagen. Det avspärrade området omfattar cirka 60 kvadratmeter.
– Det har varit spännande dag. Det här kände vi inte till. Gravhällarna är välbevarade. Vi får fundera hur de här fynden ska hanteras. Det är oklart om vi hinner söka igenom hela området under tisdagen, säger Nils Harnesk.
Varför har de här gravhällarna täckts av ett jordlager på tre decimeter?
– Det kan jag inte svara på. Troligen har det gjorts under 1970-talet. Kanske handlade det om något så trivialt som att underlätta gräsklippningen.
Tack vare att Luleå domkyrkoförsamling beslutat att återställa domkyrkoplanen till sitt ursprungliga skick från 1890 blev utgrävningen av. Kulturmiljölagen innebär att innan markarbeten kan sätta igång erbjuds arkeologer en möjlighet att söka efter fornminnen.
– Återställande av domkyrkoplanen ska vara klar 2024. Vi kommer att återskapa gamla stigarna och återplantera den växtlighet som fanns här 1890, säger kyrkogårdschef Fredrik Lundberg.