Dammsäkerheten sågas

Det finns 200 stora kraftverksdammar i Sverige. 25 av dem ligger i Norrbotten. Om en enda rasar kan det leda till en katastrof med materiella skador längs Luleälven för hundratals miljarder kronor och risk för hundratals människoliv. Plus extremt stora problem för elförsörjningen i många år framåt. Men hur stor är rasrisken? Vem kollar att dammarna håller tätt? Hur stor är risken för en terrorattack? Finns det någon som vet? Myndigheterna och vattenkraftbolagen hävdar att svensk dammsäkerhet håller måttet. En olycka som den som beskrivs på föregående uppslag ska inte kunna ske. Men Riksrevisionens rapport visar att staten inte har någon aning hur bra eller dåliga våra dammar är. I de allra flesta dammarna sätter myndigheterna aldrig sin fot och trots att begreppet dammsäkerhet används flitigt har staten aldrig definierat vad det innebär. - Det här har inneburit att all makt hamnat hos vattenkraftbolagen. Det är de som kontrollerar sin verksamhet, det är de själva som avgör vad som ska kontrolleras och hur det ska kontrolleras, säger Rebecca Hort. Säkerhetsbrister Eftersom vi i Sverige fortfarande inte riktigt vet hur vi ska bedöma om en damm är säker, beslöt staten att ta reda på om några av våra dammar åtminstone höll "hög internationell nivå". I höstas bjöd man därför in experter från Norge, Frankrike och Storbritannien som fick ta en titt på säkerheten i Höljes, en 80 meter hög damm vid Klarälven. Sammanlagt sex dammar ska undersökas till och med 2008. Experterna skulle granska de säkerhetsstudier som vattenkraftbolaget Fortum redan genomfört i Höljes. Men det visade sig att studierna var så dåliga, att de inte ens gick att granska. De "saknade bredd och djup", "dokumentationen var otillräcklig" och "informationen hade gallrats på ett olyckligt och farligt sätt". Experterna blev tvungna att göra en egen undersökning, som bland annat visade att ett dammbrott kan ske vid betydligt lägre flöden än vad Höljes damm är tänkt att klara av. Inget av det här hade upptäckts av länsstyrelsen, som har tillsynsansvaret över dammen. - Kritiken mot dammens säkerhet var svidande och det som gjorde problemet extra allvarligt var att länsstyrelsen inte hade upptäckt ett enda av de fel som experterna visade på, säger Rebecca Hort. Riksrevisionens rapport visar att svensk dammsäkerhetspolitik domineras av okunskap och ansvarslöshet. Vattenkraftbolagens säkerhetskontroller har brister och staten, som genom länsstyrelserna har tillsynsansvaret, upptäcker inte bristerna. - Det här är ett gammalt problem. Samhället har aldrig har sett dammsäkerheten som en viktig fråga och myndigheterna agerar bara när det sker en allvarlig incident, säger Rebecca Hort. Ingen tillsyn Norge har en speciell myndighet som granskar att dammarna är säkra. Norrmännen tycker nämligen att dammarna är för farliga för att låta bolagen själva kontrollera verksamheten. Det tycker inte svenska staten, så i Sverige får vattenkraftbolagen själva kontrollerar sina dammar. Det är också bolagen som har bestämt vad som bör kontrolleras och hur. De har utvecklat egna riktlinjer för dammsäkerhet som kallas Ridas. Länsstyrelserna ska kolla att bolagen sköter sin egenkontroll, men kompetensen hos länsstyrelserna är i de flesta fall genant låg. Tanken är att länsstyrelserna ska följa upp kraftbolagens rapporter genom inspektioner med egna experter eller genom att kräva fördjupande studier. Men av sex granskade länsstyrelser är det bara en som har gjort egna inspektioner på plats. De andra sköter tillsynen genom e-post eller telefon. Det verkar som om statens kontroll är i det närmaste obefintlig? - Länsstyrelserna är begränsade. De saknar klara riktlinjer, kompetens och resurser för att driva en aktiv tillsyn. Vi ser situationen som väldigt allvarlig och det är därför vi har gjort rapporten. Man har känslan av att staten inte kommer reagera förrän det sker en stor olycka, säger Rebecca Hort. När vi hör myndigheter och politiker säga att vi har säkra dammar så bygger det alltså på dammägarnas egna uppgifter? - Ja, vi har inte sett att staten tagit hjälp av utomstående experter i sina tidigare utredningar, med undantag av SMHI i enstaka fall. Men kan vi då överhuvudtaget säga att vi har säkra dammar? - Bara om vi väljer att tro på vad dammägarna själva säger, säger Riksrevisiones utredare Rebecca Hort.