"Dåliga betyg redan vid start"

Utbildningschefen känner till Skolinspektionens kritik.– Många elever behöver mycket hjälp redan när de börjar hos oss, säger Patrik Wigelius.

VINST I ÅR. Patrik Wigelius, Praktiska i Sverige AB, säger att vinsten för 2013 går till att amortera på lån, förbättra lokaler samt skolor med investeringsbehov, bland annat. "Vi åker inte till Mallorca för pengarna", säger han.

VINST I ÅR. Patrik Wigelius, Praktiska i Sverige AB, säger att vinsten för 2013 går till att amortera på lån, förbättra lokaler samt skolor med investeringsbehov, bland annat. "Vi åker inte till Mallorca för pengarna", säger han.

Foto:

Luleå2013-09-27 07:00

Enligt Patrik Wigelius, utbildningschef inom koncernen Praktiska Sverige AB (före detta Baggium), så har många elever som börjar på deras skolor dåliga betyg redan vid start. Skolan får lägga ner mycket arbete på att först få dem godkända i årskurs nio och sedan gymnasiet.

– Men det tar inte bort vårt ansvar, man kan inte skylla på eleverna. Men generellt så har de ganska lågt ingångsvärde när de börjar hos oss, säger han.

Lägre än snittet

På flera av skolorna är elevernas kunskapsresultat lägre än riksgenomsnittet. Enligt Patrik Wigelius är de inte överens med Skolinspektionen om deras tillvägagångssätt där praktiska yrkesutbildningar jämförs med teoretiska.

–  Det är rättvisare att jämföra med motsvarande yrkesprogram som finns i kommunen. Gör man det så ligger våra skolor bara något lägre än riksgenomsnittet, säger Patrik Wigelius.

Hur mycket har vinstkravet spelat in i skolornas låga resultat?

– Vi har inget vinstkrav från våra ägare i den meningen, 2011 och 2012 gjorde vi ingen vinst alls. 2009–2010 hade vi stora vinster men det var under andra förutsättningar än vad som är i dag. Då var lärlingsbidrag en stor del, säger Patrik Wigelius.

För första halvåret 2013 redovisar bolaget vinst, enligt Patrik Wigelius med fem till sju procent.

Att driva en skola kostar naturligtvis pengar, likaså att få eleverna att klara av utbildningen, särskilt om de behöver extra hjälp.

Hur kan man göra vinst samtidigt som eleverna har låga kunskapsresultat?

– Vinsten har ingenting med det pedagogiska resultatet att göra, det var lika låga resultat när vi gick med förlust, säger Patrik Wigelius.

Ovanligt många skolor

På bolagets hemsida står det att det negativa resultatet för 2012 främst berodde på att de avvecklat åtta skolor under 2013, kostnaden bokfördes på 2012.

Årets vinst i sin tur ska användas till att amortera på lån, skolor med investeringsbehov samt lokaler, bland annat.

Praktiska Sverige AB driver i dagsläget 36 skolor, att en huvudman driver så många skolor är ovanligt. Friskoleföretag överlag har tidigare anklagats för att vilja äga flera skolor för att maximera vinsten när de sedan säljs.

Driver ni många skolor för att få större vinst vid en eventuell försäljning?

– Den frågan passar jag på, det är inte min avdelning alls. Vi är inte i det läget att vi tittar på en försäljning, säger Patrik Wigelius.

Fakta utbildning och elevpeng

De allra flesta eleverna går en lärlingsutbildning där 50 procent av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Övriga går ett nationella yrkesprogram, där minst 15 veckor av utbildningen sker på en arbetsplats.

Varje skola får en så kallad elevpeng från kommunen. Elevpengen ska täcka kostnader för lokaler, läromedel, måltider, elevvård samt lärarnas löner. Beloppet på elevpengen varierar beroendes på vilket program eleven läser. Luleå praktiska gymnasium får 82.947 kronor/elev/läsår som lägst och 177.400 kronor/elev/läsår som mest. Olika program ger olika belopp.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!