Dålig tro på nyordning

Det här framgår av den utvärdering som Kristian Rönström Konsult AB har gjort av landstingets driftsorganisation. Uppdraget gavs av den förra landstingsdirektören våren 2003. Den nya driftsorganisationen som trädde i kraft i juni 2001 innebar att landstingets verksamhet omorganiserades i åtta divisioner. En bärande tanke var att landstinget ska styras utifrån ett länsperspektiv. Parallellt genomfördes en förändring av den politiska organisationen, där nämnder och direktioner avskaffades. Kvar blev landstingsstyrelsen. Motivet bra I utvärderingen framgår att motivet för förändringen, att landstinget ska styras utifrån ett länsperspektiv, har fått genomslag bland en majoritet av de anställda. Men när det gäller resultatet, själva genomförandet och framtiden var de anställda mer kritiska. På frågan ?jag tror på den nya organisationen? var det bara åtta procent som instämde helt. En knapp majoritet, 51 procent, instämde delvis medan 38 procent inte höll med alls. 59 procent ansåg att det krävs ytterligare förändringar för att målen med omorganisationen ska uppnås. 27 procent instämde delvis i detta påstående. Patienten i skymundan Utvärderingen pekar på flera brister i den nuvarande organisationen och lämnar förslag på åtgärder. Patientperspektivet har kommit i skymundan, eftersom intresset har varit fokuserat på produktionen, utbudet av vård. Det talas om ?brandväggar? mellan divisionerna. Utvärderaren tycker det är anmärkningsvärt att det inte förekommer något tydligt arbete med vårdkedjor, eftersom de flesta patienter passerar två eller flera divisioner under behandlingen av sin sjukdom. Om inte kommunikationen mellan divisionerna förbättras finns risken att patienterna drabbas. Det lokala horisontella perspektivet måste stärkas, bland annat genom delegering av ansvar och befogenheter och tydligare roller. Centralisering Många av de anställda är övertygade att den nya organisationen medfört en centralisering, fler chefsnivåer har tillkommit och man tycker att det tar tid. Toppstyrt och auktoritärt är två frekventa uttryck. För att motverka detta föreslår utvärderaren en mer utvecklad dialog och en bättre närvaro i verksamheten. Det finns ett avstånd mellan ledningsorganisationen och medarbetare som måste minskas för att den nya organisationen ska fungera fullt ut menar utvärderaren. Många medarbetare känner sig inte delaktiga i förändringen. Platta ut Kritik finns mot den administrativa serviceorganisationen och utvärderaren anser att det behövs en genomgripande förändring för att få den att fungera. Antingen genom att minska antalet nivåer i organisationen eller så skapar man administrativa team för ekonomi- och personalfrågor på sjukhusen. Uppdragen som länschef respektive platsansvarig måste förtydligas. Vidare borde en översyn göras av planeringsarbetet. Dialogen mellan vårdpersonal, chefstjänstemän och politiker bör förbättras. Landstingsplanen skulle få en annan status om den blev ett tydligare styrinstrument. Idag uppfattas den av många anställda som ett politiskt dokument. Utvärderingen bygger dels på en enkät som skickats ut till 800 av landstingets 6.800 anställda och dels på intervjuer med 25 personer i ledande befattningar samt åtta gruppintervjuer vid sjukhusen, administrativ service i Boden, divisionsstaberna och de fackliga organisationerna. Enkäten besvarades av 40 procent, 316 personer. Många utnyttjade möjligheten att lämna egna, utförliga kommentarer till enkäten.

Dålig tro på nyordning

Tilltron till landstingets nya driftsorganisation kunde vara bättre bland de anställda. Bara åtta procent av de anställda tror helt på den nya organisationen. En majoritet anser att det krävs ytterligare förändringar för att målen med omorganisationen ska uppnås.

Tilltron till landstingets nya driftsorganisation kunde vara bättre bland de anställda.
Bara åtta procent av de anställda tror helt på den nya organisationen.
En majoritet anser att det krävs ytterligare förändringar för att målen med omorganisationen ska uppnås.