Dags slänga slipsen efter 33 år

I sin nya hemstad Örebro, var-ifrån han under hösten arbetat på distans, har han och hustru Britta redan installerat sig, men på tisdagen besökte han Luleå och arbetsplatsen för ett uppdrag. Vi kommer till tals med honom efter att han njutit en god jullunch hos landshövdingen. Och senare på dagen är han ombedd att kåsera över en tjänstemans roll. Det gör han vid en utdelning av förtjänsttecken för nit och redlighet. Och 33 arbetsår har gett sina minnen, både dråpliga och intressanta.  ? Jag kan ibland känna att jag borde fört någon sorts dagbok, för man glömmer ju. Men något som jag minns särskilt är nog Pudas-historien. Den fick ju ett sådant genomslag i medierna, och Pudas, som ju var den förste som uttryckte sig med en sådan här sorts demonstration, låg där i sin låda på Sergels torg med bland annat ett plakat där det stod ?Det är Bjelles fel?. Fel i reglerna Min fru Britta som arbetade i riksdagen då fick frågan av riksdagskamraterna vad hon gjort mot denne man, säger Gustav Bjelle och ler. Nåja Pudashistorien fick faktiskt ett gott slut.  ? Ja, det var ju jag som hade skrivit på beslutet om det som gällde ett trafiktillstånd. Men det var ju inte länsstyrelsens fel, det var regelsystemet som inte var okej. Man ändrade detta senare och Pudas fick rätt, säger han. Att han levt ett yrkesliv som byråkrat konstaterar han:  ? Byråkrat, det har ju ingen positiv klang precis, men är det motsatsen till anarki så är ju valet lätt, säger han lakoniskt. Han tänker lite framåt, stryker över sin eleganta slips och säger:  ? Jag har gått i sådana här alltid. Nu ska den bort! Nu börjar ett annat liv i Örebro. Där sammanstrålar han nu med hustrun Britta, före detta chef för Brottsoffermyndigheten i Umeå och riksdagsman. Till Örebro  ? Ja, vi har ju arbetat på olika håll i 20 år och nu ska vi flytta ihop igen, men det har gått bra att jobba på det här sättet och det ska nog gå bra att flytta samman igen, är han säker på. I Örebro finns också anledningen till valet av bosättningsort som pensionärer för makarna.  ? Ja, där bor vår dotter Marika med sin familj, vi har två barnbarn. Annars har vi ingen anknytning till staden. Men det är en stad lik Luleå med en bra infrastruktur, där finns allt. I februari är det pensionsdags. Då lämnar han yrkeslivet för gott och uppdrag som enhetschef, chefjurist, sekreterare i länsstyrelsens styrelse samt det han arbetat med nu på sluttampen ? ordförande i länsstyrelsens miljöprövningsnämnd. Inget mer jobb Han kommer inte att lockas att fortsätta jobba:  ? Nej, nej. Nu ska jag ägna mig åt annat. Jag har väl föresatt mig en del. Vi får se vad det blir. Tillvaron får styra mig. Men jag vill gärna läsa de böcker jag inte hunnit eller orkat med. Exempelvis skönlitteratur eller fackböcker. Något jag gärna skulle vilja ge mig på är den riktigt gamla mänskliga historien. Norrbotten där han haft nästan hela sitt yrkesverksamma liv ska han inte slänga nyckeln till.  ? Norrbotten är inte ett län man kan glömma bort. På hans tomma taburett finns ännu ingen ny efterträdare. I våras gick sökandet igång men ännu är ingen given posten. Måhända är det svårt att fylla upp kostymen efter byråkrat Bjelle? frågar vi och får ett leende till svar.

Dags slänga slipsen efter 33 år

Pudas i sin låda!Det är ett av de mera bestående minnen som chefsjuristen på länsstyrelsen, Gustaf Bjelle, kommer att ta med sig när han inom en snar framtid går i pension efter 33 fina yrkesår i Norrbotten.

Pudas i sin låda!
Det är ett av de mera bestående minnen som chefsjuristen på länsstyrelsen, Gustaf Bjelle, kommer att ta med sig när han inom en snar framtid går i pension efter 33 fina yrkesår i Norrbotten.