Dags att välja spår

Preliminära prislappar för Norrbotniabanans delar är klara.
För infarten till Luleå blir dyraste alternativet Sandön 400 miljoner kronor dyrare än billigaste alternativet Gäddvik.
Budgeten för hela banan håller. 16?19 miljarder kronor är prislappen.

LULEÅ2005-12-03 06:30
Norrbotniabanans förstudie går nu in i ett nytt skede. En förslagshandling för de tre delsträckorna Umeå?Skellefteå, Skellefteå?Piteå och Piteå?Luleå går nu ut på remiss till berörda kommuner och länsstyrelser. <br>Från de samråd som Banverket hade i höstas har man jobbat vidare. I förslagshandlingen har bland annat en del tidigare alternativ skrotats och kostnader tagits fram.<br> För Piteå?Luleå har Banverket tagit bort alternativet för infart till Luleå via Avan?Norra Sunderbyn. Sämre trafiklösning och högre kostnader är motivet. Kvar finns en längre korridor Väst som snuddar Sjulsmark för 4,2 miljarder kronor och en kortare korridor Öst via Rosvik för 3,8 miljarder. Båda alternativens kostnader är räknade på infart till Luleå via Gäddvik.<br> Skellefteå?Piteå. Alla alternativ utom det östra har sorterats bort. En östlig dragning ger möjlighet till angöring av tätorter på vägen.<br> Skellefteå?Umeå. Västra alternativet förbi Bygdsiljum?Burträsk valdes bort, liksom mittmodellen utan stopp vid stationer. Ett östligt finns kvar, men olika varianter finns gällande infarten till Skellefteå.<br>Tre huvudspår<br>Krångligast för Banverket är att hitta lösningar för Norrbotniabanan genom städerna. För Luleås del finns fortfarande tre huvudspår: <br> Via Gäddvik längs E 4 och anslutning till nuvarande Malmbanespår väster om Notviken. Alternativet är det billigaste, 1,2 miljarder kronor, men har nackdelen att dubbelspår måste byggas från Notviken till stationen i Luleå. Denna blir också en så kallad säckstation, där tågen tvingas vända för att gå vidare mot Boden. Detta är orationellt och tar tid.<br> Genom Bergnäset och på bro i höjd med Bergnäsbron och därefter söder om centrumhalvön. Prisidé 1,2 miljarder kronor. Är kortaste vägen in till Luleå, tillåter genomgångstrafik men medför omfattande förändringar av stadsbilden.<br> Via Kallax och flygplatsen. Där finns tre grenar, varav alternativet bro via Gråsjälören går på 1,4 miljarder kronor. Hamnholmen är 100 miljoner dyrare och för Sandön måste ytterligare 100 miljoner satsas. Extrakronorna beror delvis på längre sträckningar.<br>Kalkylen håller<br>Gällande passagen av Piteå finns tre olika sträckningar, varav två går över Pitsund och är dyrast. Sträckningen Pitsund via Timmerleden kostar 1,9 miljarder och via Nolia 1,8 miljarder kronor. För Nolia finns i sin tur tre olika alternativ för infarten söderifrån.<br>Billigaste varianten är att följa E 4. Denna blir nära en halv miljard kronor förmånligare än Pitsundsvarianterna.<br>&nbsp;? Våra förslag stämmer rätt väl överens med dem som Piteå kommun har, säger projektansvarige Thomas Gustafsson, Banverkets Norra Banregion.<br>Banverket har bra grepp om vad banbygget kan komma att kosta mellan tätorterna. <br>&nbsp;? Men en ganska stor osäkerhet finns när det gäller kostnaderna för banan genom städerna, förklarar Jesper Klefsjö, utredningsledare. Passagerna genom städerna är ganska komplicerade.<br>Här spelar val av alternativ in och vilka krav som ställs. <br>Kalkylerna för banan håller och totalpriset Umeå?Luleå ligger på 16?19 miljarder kronor.<br>&nbsp;? Det stämmer bra med vad vi sade för tre år sedan och med hänsyn till index, konstaterar Thomas Gustafsson.<br>Under januari 2006 ska remisserna gå in till Banverket från kommuner och länsstyrelser. I den påföljande järnvägsutredningen för Piteå?Skellefteå spikas detaljerna och vilket alternativ som ska väljas. Järnvägsutredningar för övriga sträckor kan ske 2009.<br>&nbsp;? Vi planerar för möjlig byggstart Piteå?Skellefteå 2010, säger Thomas Gustafsson.<br>Peter Eriksson (mp) har pratat om ny bana Luleå?Kalix. Hur påverkar det ert arbete just nu?<br>&nbsp;? I våra planer finns i dagsläget ingen ny järnväg Luleå?Kalix, svarar Jesper Klefsjö. Och ingen planering sker för detta i överskådlig framtid.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om