City vann på Storheden

I dåtid skulle hon druckit ur mönstrad kopp med fat i stället för ur glas. Katinka Olovsson ser långt ifrån stressad ut där hon sitter intill Rickard Lundberg och Ulrika Sellberg. Katinka Olovsson berättar att det framför allt är på helgerna hon bänkar sig på stan, och mötena är ett sätt att umgås. Likadant resonerar Ulrika Sellberg. - Jag fikar ute ett par gånger i veckan, det är mysigt. Och socialt, konstaterar hon. Jens Nilsson, från Roasters, serverar fikafolket. - De som kommer in här gör det för att träffa sina vänner. Jag tror inte fikat är lika viktigt som att umgås. Gästerna är i alla möjliga åldrar, från 18 till 70. Många tjejer kommer det, de verkar ha gjort upp innan om att träffas här, säger han. Luleås ansikte
Glittrande julgranar i december, bort med klottret och ner med skräpet i papperskorgarna. Det låter som ordningen i gamla skolan men gäller Luleå centrum 2007 i ögonen på Anna Kowal, Luleå & Co. - Första intrycket är viktigt, stadskärnan är Luleås ansikte utåt. Luleå centrum är en mötesplats, beskriver Anna Kowal. Utbudet av handel är mer blandat än tidigare, fikakulturen är stark och Kulturens hus har förändrat skeendena. Skylta upp
Med centrum menas ofta Storgatan, vars ombyggnad får följande fortsättning: nn 2008: Uppfräschning av Storgatan, stråket mellan Kungsgatan och Hermelinsgatan. nn 2009: Uppfräschning av Storgatan, delen gamla gågatan Smedjegatan-Kungsgatan. - Vi ville ha en snygg affärsgata. Handeln får andra ta hand om och fastighetsägarna får göra sitt. Det var i början av 2000-talet vi tittade på hur vi ville utforma Storgatan. Den såg illa ut medan det var busstrafik där. Vi skulle också vilja göra något åt Nygatan, och Skeppsbrogatan utanför Loet. Dessutom är en del av Sandviksgatan inte åtgärdad, säger Luleå kommuns gatuchef Göran Gabrielsson. Luleå & Co bekymrar sig över de anonyma tvärgatorna till Storgatan. - Vi inventerar tvärgatorna och det är på gång en skyltning som ska visa vägen till det som finns där. Vi tittar också på omsättningen av parkeringsplatser, säger Anna Kowal. I Umeå styr man långtidsparkeringar till p-husen medan uteparkeringar vid butiker inte bör nyttjas mer än någon kvart. Det bör Luleå ta efter, anser hon. Handeln i Luleå har pekat uppåt sedan 2001, särskilt sällanköpshandeln, berättar Anna Kowal. Nu ökar inte sällanköpshandeln lika mycket. Handeln är också ojämn. - I flera år har lönehelgshandeln varit stor. Nu säger en del att det är mycket handel mitt i månaden. Vi frågar oss varför, en teori är att folk handlar på kort och betalar senare mot faktura i slutet av månaden, säger Anna Kowal. Storheden ett plus
Storheden troddes bli slutet för cityhandeln. Så blev det inte. Cityhandeln hade heller inte klarat sig bättre utan jättebutikerna, enligt Erik Sandemo, Svensk Handel. - Utan Storheden hade inte Luleå varit den handelsstad det blivit. Det är likadant över landet. Visst har du konkurrens mellan cityhandel och externhandel men den är välgörande för båda. City i Luleå hade inte kunnat härbärgera de ytorna viss handel behöver och kan heller inte ha de parkeringsplatserna, säger han. Sedan köpcentrumet Smedjan tillkommit och Shopping förnyats ökade handeln i stan. Det ser Erik Sandemo som exempel på att investeringar i handel skapar mer handel. Med nya butiker förlorar en del, andra vinner. - Totalt sett ökar handeln. Nya eller uppfräschade butiker får den effekten, även om enstaka satsningar kan bli fel. Den som inte är rustad för konkurrensen eller har fel läge går överstyr, säger han. Ska vara ledande
Om tre år blir inget sig likt i Luleås folktätaste korsning. - Vi kan inte vänta på att andra går ikapp, Luleå ska vara ledande. Det måste till något mer som möter det som händer i Haparanda, gallerian i Piteå och i Boden. Vi vill tillföra Luleå nya varumärken för att möta konkurrensen. Nya varumärken skapar intresse för staden, deklarerar Leif Löfgren, Luleåchef i Norrporten. Han talar om fastighetsbolagets planerade bygge på Fritz Olsson-tomten. Ett exklusivt hotell, 25 hyreslägenheter, nästan 5.000 kvadratmeter kontorsyta och 3.000 kvadratmeter butiker tillkommer. Av butikerna i huset ska fyra till sju vara nya på orten, enligt målsättningen. Hotellet motiveras av Kulturens hus. Motivet till bygget i grunden är fortsatt efterfrågan av kontor och butiker. I första hand är det kontor Norrporten satsar på. Utökning av kontorsytor blir det dessutom om huset med Försäkringskassan byggs högre.