LULEÅ Det är mycket som hinner hända under 400 år. Inför Luleå stads jubileum uppmärksammar vi fyra platser som genom decennier bytt både skepnad och form.
Namnet Loet dök upp första gången i Luleås nya kvartersindelning som skapades efter stadsbranden 1887. Innan dess betraktades marken mellan Kungsgatan och järnvägen som en del av stadens utkanter, berättar Norrbottens-Kurirens forne medarbetare Gunnar Lindgren i Stadsarkivets årsbok 2005.
Trots att otaliga idérika förslag har kvarteret Loet förblivit närmast obebyggt i över 100 år.
Redan 1913 lämnade Idrottsföreningen Kamraterna en begäran om att få bygga en idrottsanläggning med fotbollsplan, löparbanor och läktare. Stadsfullmäktige sade ja innan förste lantmätare Hugo Brännström lyckades stoppa planerna.
I augusti 1917 rapporterar Norrbottens-Kuriren om ett blodigt drama på Järnvägstorget, som kvarteret också har kallats, efter att två av cirkus Möllers tigrar placerats i samma bur. Striden slutar med döden för en sjuårig tiger som uppges betinga ett värde av 5 000 tyska mark.
Senare skulle Mijares-Schreibers jättecirkus, Cirkus Orlando, Brazil Jack, Cirkus Franconi och bland annat Cirkus Scott slå upp sina tält i kvarteret innan Luleå stad beslutade att flytta folknöjet till folkparksområdet i Lulsundet.
Det blev ingen fotbollsplan, men väl en ishockeyrink. Den mest kände idrottsmannen som spelat här lär vara "Svenne Berka" som tillhörde Hammarbys ishockeylag, men var mer känd som ombesjungen målvakt i fotbollslandslaget.
På 1930-talet diskuterades ett inomhusbad, som till slut kom att placeras på Pontuskajen. Förslaget om ett rådhus ratades också, även om polishuset byggdes i grannkvarteret.
Trots att många planer aldrig blev realiserade har Loet alltid utgjort en samlingspunkt. Här samlades nästan alla demonstrationståg under åren när Luleåborna ägnade sig åt sådant.
När saluhallen vid Stationsgatan revs var det naturligt att etablera torghandeln på Loet. Det gjordes till och med ett försök i mitten av 1990-talet att starta en ny saluhall, men den blev inte långvarig.
1979 etablerades bussterminalen som utgör kvarterets huvudsakliga funktion i dag. Det finns anledning att tro att kvarteret snart kommer att genomgå en ny förvandling.
Luleå kommun planerar för att bygga ett resecentrum vid järnvägsstationen, där delar av den intilliggande parken ska ge plats för en ny busstation. Projektet har försenats av att finansieringen för Norrbotniabanan fortfarande fattas.
Framtiden är en öppen fråga för kv Loet. Fortsättning lär följa.