Charkuterikursen som ger arbeten
Framtiden ser ljus ut för eleverna som i dagarna tar examen från den tre terminer långa charkutbildningen för invandrare i Luleå. - Det är en expansiv bransch med hög kompetens och företagen i Norrbotten behöver utbildat folk, säger Lennart Eriksson, huvudlärare på utbildningen.
Foto:
Enligt honom kommer de flesta av dem att kunna ordna jobb efter avslutad utbildning. - De är anställningsbara i slakteri- och charkuteribranschen eller i butiker. Enligt Eriksson har branschen inte samma problem som det övriga näringslivet när en lågkonjunktur kommer. - Företagen är inte så konjunkturkänsliga. Folk behöver alltid äta och när det blir sämre tider är det färre som går på restaurang och fler som lagar mat hemma och det skapar arbetstillfällen. Dessutom har charkföretagen redan rationaliserat och trimmat sina organisationer. - Det går inte att rationalisera hur mycket som helst. Duktiga människor behövs alltid. Det här är ett hantverk, säger han. Ny kurs
Numera är charkuteriutbildningen i Luleå den enda norr om Uppsala, trots att branschen skriker efter kvalificerat folk. - Tyvärr lades den gymnasiala charkuteriutbildningen ned och branschen har verkligen fått kämpa för att få till stånd någon form av utbildning här i Luleå. Den utbildning som nu avslutas kommer att följas av en ny som startar direkt efter helgerna. Där ska 14 elever från olika länder gnuggas i konsten att tillverka charkuterivaror. - Dessutom siktar vi på att få igång en lärlingsutbildning för gymnasieungdomar nästa höst. Tanken är att det ska bli en väldigt praktisk utbildning där eleverna får tillbringa halva tiden på olika företag. Styckning
I dag finns det ett tiotal företag i Norrbotten som slaktar, styckar och tillverkar charkuterivaror. - Eleverna på den snart avslutade utbildningen har fått lära sig att stycka nöt, gris och lamm, berättar Eriksson. I gamla lasarettet i Luleå (Kungsfågeln) finns en komplett charkfabrik och det glada gänget elever har fått lära sig det
mesta under utbildningen. - Det luktade lite konstigt när vi gjorde blodpudding första gången, berättar Seble Bekele från Etiopien, en av de tre tjejerna på utbildningen. Hon har bott i Sverige i fem år och hoppas kunna få ett jobb efter avslutningen. - Jag trivdes jättebra när jag gjorde min sex veckor långa praktik på Ica Kvantum, säger hon. Restaurang
Klasskompisen Ariel Franco, ursprungligen från Colombia, tror att möjligheterna att ordna jobb efter utbildningen är stora. - Jag vill jobba med livs-
medel, säger han. Franco drev en egen restaurang i hemlandet och han har en hel del erfarenhet i bagaget. - Jag kan verkligen rekommenderar den här utbildningen till andra invandrare, säger han.
Så jobbar vi med nyheter