"Flerspråkscentrum har varit en nyckel för att bygga upp kompetensen i länet och gjort Luleå till en föregångare i resten av landet", säger Linda Modig (C).
Under tisdagen gjorde C studiebesök på flera av Luleås skolor och förskolor, med start på Tallkronan, kommunens "yngsta" f-6-skola, invigd 2017.
Utbildningspolitiske talespersonen Fredrik Christensson och Linda Modig, länets C-ledamot i riksdagen, samt skolpolitikern Arne Nykänen fick en presentation av rektor Patricia Norberg och skolchef Maarit Enbuske som bland annat lyfte barn- och utbildningsförvaltningens satsning på Resurscentrum med Elevhälsan, Flerspråkscentrum och Kulturskolan.
– Kommuner tittar på vår modell och tycker att likvärdigheten är stark inom skolan här. Vi är stolta över Resurscentrum, säger Enbuske.
Centerpartisterna imponerades särskilt av modersmålsundervisningen i kommunen.
– Ett jättebekymmer i dag att erbjuda minoritetsgrupper av barn detta, en utmaning i hela Sverige. Flerspråkscentrum har varit en nyckel för att bygga upp kompetensen i länet och gjort Luleå till en föregångare i resten av landet, säger Linda Modig.
Men C går också till val på frågan om att säkerställa stödet för elever med särskilda behov, med löften om mindre undervisningsgrupper, en stärkt särskola och förbättrade kunskaper i skolan vad gäller barn med neuropsykiatriska svårigheter.
Tallkronans rektor kunde i sammanhanget nämna att hennes skola i dag har tre specialpedagoger och två socialpedagoger, relativt många jämfört med andra skolor i Luleå.
– Specialpedagoger är en bristvara i hela Sverige, så vi är glada över de här resurserna hos oss, säger Patricia Norberg.
Samtidigt konstaterade Arbetsmiljöverket brister i just stödet till elever med särskilda behov i Luleå under en tillsyn 2020-2021.
– Frågan måste komma mer i fokus. De här eleverna glöms bort i dag, säger Arne Nykänen, ledamot i barn- och utbildningsnämnden.
" I Luleå framstår det kanske ofta som att vi bara bråkar när våra barns skola stänger men det här är en mycket större fråga. Det måste finnas förutsättningar för mindre skolor att fungera", säger Nykänen.
Så sent som i måndags avslog kommunfullmäktige ett e-förslag från en medborgare om att skolan i Luleå ska ha en nollvision när det gäller utbrända barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket Nykänen beklagar.
– Det skickar negativa signaler när engagerade föräldrar har förslag med konkreta formuleringar kring frågan. En besvikelse. Det här måste tas på större allvar.
C har annars hörts mycket i den lokala debatten gällande den framtida skolstrukturen, då partiet har tagit strid för bevarandet av mindre skolenheter i Luleås byar och stadsdelar.
– Vi är det enda partiet i riksdagen som har funderat kring småskolefrågan på nationell nivå också. Skolorna är en viktig del för byarnas utveckling och skapar framtidstro, säger Fredrik Christensson.
– I Luleå framstår det kanske ofta som att ”vi” bara bråkar när våra barns skola stänger men det här är en mycket större fråga. Det måste finnas förutsättningar för mindre skolor att fungera, säger Nykänen.
Därför är C också emot riktade statsbidrag i skolans värld.
– Det skapar stora svårigheter och med generella bidrag hade kommunerna haft bättre förutsättningar. Men det handlar även om kompetensfrågan, att få tag på lärare, liksom behovet av att Skolverket och andra myndigheter står närmare de kommunala skolorna, säger Fredrik Christensson.
C-delegation besökte Tallkronanskolan i Luleå under tisdagen. "Kul att se en så fin skola. Framförallt intressant kring modersmålsundervisningen, som är utmanande i många kommuner i dag", säger Fredrik Christensson. I bakgrunden: riksdagsledamot Linda Modig, rektor Patricia Norberg och Arne Nykänen, ledamot i barn- och utbildningsnämnden.
I dagsläget framstår C som ett tänkbart regeringsunderlag till S efter höstens val men i skolfrågan har partierna olika syn, inte minst gällande det fria skolvalet. S-förslaget om att förbjuda vinstuttag inom skolan får också väntad kritik.
– Det slår undan benen för många aktörer, och minskar valfriheten. Svensk skolpolitik skulle tjäna på om partierna tog ett bredare grepp kring skolvalssystemet, i stället för att som S gör bedriva frågor i en valrörelse och lägga fram förslag som de vet kommer falla, säger Christensson.