Byautveckling inte bara på papperet

Sammanlagt tio byar är med på båten i projektet som löper över en tvåårsperiod 2003/04. Målet, ja det är att öka tillväxt, sysselsättning och bosättning i landsbygden kring navet Luleå stad. I budgeten finns fyra miljoner, varav EU-fonden mål 1 skjutit till 2,6 miljoner. Inbjöd till visning På tisdagen inbjöd projektägarna, Luleå kommun och Luleås byautvecklingsgrupper, arbetsförmedlingen och Priora nyföretagande till visning av ett praktiskt exempel på projektets innehåll. Platsen Ale, Alvik/ Långnäs och Ale byaföreningar, objekt ?En resa i förändringens landskap?. ? Vi ska under några tillfälle i sommar ordna en rundtur med buss från Luleå, via Selets bruk till Ale kvarn och vidare till Alviks fäbod. Det blir ett test på hur intresset är, det förklarar byaföreningen Roger Häggström och kommunens projektledare Ulf Öhlund. Aktiviteterna kring Ale kvarn och kringområdena är bara ett exempel på de matnyttiga överlevnads- och tillväxtprojekt som poppar upp som svampar ur jorden i Luleås alla byar. Lika gärna hade man kunnat visa upp vad Föreningen Vitådalen arbetar med-ett rehabcenter som ska förläggas till Rörbäcks havsbad utanför Råneå. Ett sjumiljonersprojekt som börjar anta skepnad, bland annat med Prioras hjälp. Eller så kunde man titta in till Mörön där man börjat komma upp i varv med bland annat ett säljaktmuseum. Som sagt exemplen är många på byar som visar vägen för beslutsfattarna på kommunal, läns, riks och EU-nivå. ? Utvecklingen måste gå den vägen, det ska vara ett nedifrån och upp-perspektiv. Folk ska inte pådyvlas något, man ska själva visa vad man vill, säger Ulf Öhlund. Han förklarar övertygat att det inte är något luddigt pyssel man håller på med i byarna. Åratal av arbete har nu i stället börjat få effekt. Stenen är i rullning. Han får medhåll av Ale-bon, före detta stockholmaren Magnus Ask. Ute från morgon till kväll ? Att bo så här och växa upp här är livskvalitet. Ursäkta, men barn som växer upp här lär sig ta initiativ och klara sig praktiskt bättre än barnen i stan, hävdar han. Mikael Lejon, född i Luleå men bosatt många år i Göteborg skriver under på detta: ? Jag har funnit min plats, här är underbart för våra pojkar 1,8 och 3 år att växa upp. De är ute från morgon till kväll. Jag anser att de genom att växa upp här får en bra livserfarenhet/ förståelse för omvärlden helt enkelt, säger han. Visning av smultronställen för turister, rekreationstillfällen för länets egna invånare, café, kulturupplevelser, möte med byaföretagande, nätverksbyggande och samverkan mellan byarna. Det finns ingen gräns för vad människor i byarna har att bjuda på i sina menyer. Gäller få bärighet Att kunna få jämn snurr på verksamheterna året runt är dock ett problem som Ingela Uvberg-Nordell, Priora, arbetar intensivt med: ? Det gäller ju att få en bärighet för hela året, man måste koppla ihop olika affärsområden, förklarar hon. Sin och Prioras roll i byautvecklingen är ganska ny och rätt avgörande för den skjuts som byautvecklingen fått. ? Vi är den där länken mellan folk på landsbygden och kommun och länsstyrelse, och det är en styrka, säger hon över en kopp kaffe i Ale kvarns Café som håller öppet varje dag under sommaren. Här kan man titta på smedjan, vadmalsstamp och ramsåg. Allt är i topprustat skick som det såg ut för 100 år sedan. Hur de kommande 100 åren ska te sig för Luleås byar? Ja av allt att döma har man nu kopplat greppet både på sin historia. Likt ett gammalt träd står man på stadiga rötter och från kronan är utsikten lovande.