Kommunalrådet Karl Petersen lovade vid invigningen av graffitimålningen i Uddebo att det snart ska stå ett graffitiplank i varje bostadsområde.
Löftet gäller men "snart" kan visa sig vara för mycket sagt.
- Jag har samma målsättning men det hela bygger på att initiativen kommer från medborgarna, säger Sophia Wennberg på kulturförvaltningen.
Lämpliga ytor
Det innebär att i de bostadsområden där invånarna önskar sig graffitiplank kan det bli så, annars inte. Det kräver dessutom att tekniska förvaltningen upplåter lämpliga ytor och hittar bra platser för plank samt ser till att de byggs.
Kommunen ska främja legal graffiti, det finns det beslut om. Uppdraget ligger på kultur- och fritidsförvaltningarna.
- Vi vill inte utbilda nya klottrare, vi ogillar klotter lika mycket som alla andra. Men vi är positiva till graffiti som konstform, säger Wennberg.
Ge unga plats
Som framgår av artikeln här intill är det inte bevisat att goda möjligheter till laglig graffiti leder till mindre klotter.
Men det är inte heller huvudtanken i kommunens satsning.
- Tanken är att även unga ska få ta plats i det offentliga rummet och få visa sin konst där, säger Liselotte Wallin, enhetschef på Ung i Luleå.
Hon pekar på D.I.O.R-
projektet (delaktighet och
inflytande i det offentliga rummet) i Örnäset och Hertsön.
Projektet omfattar även annan form av utsmyckning än graffiti och ska pågå 2013 ut, bland annat med pengar från Folkhälsorådet.
Klottret ökar
Men allt är beroende av om tekniska förvaltningen hittar lämpliga platser för plank och "väggar" att måla på.
Stefan Marklund har fått en förfrågning om att upplåta några pumpstationer och gatukontoret överväger att släppa ännu en gångtunnel för graffiti utöver de två som finns sedan tidigare.
- Dessutom har vi talat det om någon eller några busskur, LLT är ju också med om detta, säger Mikael Sundvall, trafiksektionens chef.
Men samtidigt ökar klottret i Luleå enligt tekniska förvaltningen, trots nolltoleransen. Det berättar fastighetschef Mikael Wänstedt.
- Ja, klottret ökar.