I byn Soukolojärvi, en dryg mil norr om centralorten, bor undersköterskan Maria Sturk, 58, med sin man Anders. Tillsammans kör de minst sex mil en vanlig dag, berättar hon.
– Vi jobbar heltid bägge två och måste ta oss in till jobbet med varsin bil. Det kostar tusen kronor varje gång man tankar så det går nog 5 000 kronor till bensin i månaden. Att bränslet kostar 19 kronor är något alla snackar om här.
Maria jobbar natt på ett särskilt boende för äldre i Övertorneå. Anders jobbar dag och använder sin bil även i jobbet. Kollektivtrafiken är i det närmaste obefintlig.
Skolbussen passerar halv åtta på morgonen men åker tillbaka redan halv fyra. Det går en "arbetarbuss" som passar de som börjar sju, men den åker inte genom byn utan på riksväg 99 några kilometer bort.
För att spara någon krona brukar Maria tanka i Finland.
– Sommartid har jag cyklat så långt det har gått, men det går ju inte på vintern.
Ännu dyrare är det för de bor i småbyar som Penttäjä och Rantajärvi, eller pendlar från Pello till Övertorneå eller Pajala. De får köra minst tio mil om dagen.
– Det ska inte vara så att man bara kan åka till jobbet, man vill ju vidga vyerna. Man måste känna att man har råd att hälsa på folk, shoppa eller åka och köpa en pizza. Men det är säkert många som tänker till en extra gång om de ska åka eller inte, säger Maria Sturk.
Funderar ni på att skaffa elbil?
– Inte köpa, men leasa. Det är nog många som funderar på elbil men de flesta vill nog hyra och det är nog för att det blivit så dyrt att äga.
För den som behöver ladda elbilen är utbudet än så länge skralt. Det finns tre allmänna laddare i hela kommunen, två utanför kommunhuset och ett 400-volts eluttag vid OKQ8.
– Det är dyrt att äga bil och tanka, men bil måste man ha om man ska ta sig någonstans. Så är det bara. Oftast bor politikerna i storstäderna där det finns alla möjliga kommunikationer, men vi har inget sånt. Straffa inte oss som bor på landsbygden, säger Maria Sturk.
Men även nära en stad kan det vara svårt att åka kollektivt. Tvåbarnspappan Gustav Uvén, 29, i Rutvik berättar att familjen bor bara en mil utanför Luleå, men ändå behöver de två bilar för att få ihop vardagen med jobb och matinköp.
– Vi har lokaltrafik men den är så otillräcklig att det nästan hade räckt att ha skolbuss. Det går bussar ja, men inte tillräckligt ofta så de går nästan tomma.
Bussen går en gång i timmen med start vid 06.20 på morgonen. Sista bussen från stan går redan vid 21.30. Gustav och hans fru Elina jobbar olika tider, han gör tolvtimmarsskift dag och natt ute på Uddebos industriområde.
– Det har blivit bättre med åren, när jag var i gymnasieåldern gick det färre bussar än nu. Men det är fortfarande inte tillräckligt för att min fru ska kunna bussen till jobbet i stan, det klaffar inte när hon ska antingen dit eller hem, säger Gustav Uvén.
Att skaffa elbil är inte aktuellt. Gustav Uvén berättar att han för några år sedan erbjöds att hyra en laddhybrid via jobbet, och varför han tackade nej.
– Det hade varit ett alternativ, men när jag fick veta vad det skulle kosta i månaden var det inte alls aktuellt. En elbil är ett väldigt dyrt inköp, men sedan vet man inte framtiden heller. Elbilar kanske bara är inkörsporten till vätgasbilar. Men vi hade gärna sluppit ha två bilar.