Allting är annorlunda i en tid av pandemi och studentfirandet sista skolveckan har spridits ut för att undvika den stora folksamling som alltid blir när studenterna springer ut från skolan för sista gången.
Vid Kungsfågeln i gymnasiebyn var det rockringar som visade var de anhöriga skulle stå och vid klassiska språklådan var det koner som agerade avståndsmarkörer. Bubbelmaskin och musik från en DJ bidrog till att fixa feststämningen, för en sådan var det pandemin till trots.
– Det har ändå varit så jäkla bra, jag är så glad och tacksam för det här, säger Jenny Norman som sprang ut vid tiotiden med sin klass TW3A.
– Nu ska vi gå med klassen genom stan och sen blir det någon mottagning hemma. Sen ska vi samlas på Udden senare, säger Maja Lager.
Det har varit ett annorlunda läsår som ställt eleverna på prov.
– Det har varit lite mer att tänka på med coronaplugget och lite svårt att sitta hemma. Men vi har gjort det bra, säger Ida Groth.
Efter utspringet var det kramkalas med de relativt få anhöriga som fick vara på plats, tre per student var begränsningen, och som alltid blev det en del tårar mellan klasskamrater som nu bryter upp.
– Det är lite tråkigt när klasserna inte springer ut så tätt, det blir inte riktigt samma sak, men det var bra ändå, säger Atte Bylin som laddade för en trevlig kväll.
Och kanske inte bara i kväll, så var känslan i alla fall hos en övertänd student som ljudligt konstaterade:
– Vi ska festa resten av livet!
Ja, varför inte?